Boxholm behåller de fria skolluncherna för gymnasieeleverna. Andra skolbesparingar som svider är dock att vänta.
Barn- och utbildningsnämnden har trots ett extrasammanträde i förra veckan fortfarande inte lämnat ifrån sig något budgetförslag för nästa år.
På måndag är det dock meningen att nämnden ska komma till skott med detta.
Läget är minst sagt kärvt. Trots att nämnden i ett par omgångar under året tagit sparbeslut, som hunnit verkställas, så lever skol- och förskoleverksamheten fortfarande över sina tillgångar.
Och värre blir det.
-- Gör vi ingenting mer så kommer det att fattas 5,7 miljoner kronor nästa år om vi flyttar över årets verksamhet till nästa år, säger förvaltningschefen Agneta Bergquist.
Det enda ställningstagande som nämnden hitills gjort under budgetprocessen är att den i politisk enighet beslutat att gymnasieskolornas fria luncher ska vara kvar.
Nämnden har 86 miljoner kronor lite drygt att röra sig med för nästa budgetår. Det är en påplussning med cirka 3 miljoner. Problemet för nämnden är att kostnader som den inte kan göra någonting åt ökar i än högre takt.
-- Bara gymnasiekostnaderna ökar med 3,6 miljoner kronor, uppger Agneta Bergquist.
Just gymnasiekostnaderna hänger som ett tungt ok över Boxholmspolitikerna under några år framöver på grund av ovanligt stora elevkullar.
Men det är inte bara en ålderspuckel som får gymnasiekostnaderna att galoppera iväg.
Boxholm saknar egen gymnasieskola och ersätter andra kommuner för elever från orten.
Den interkommunala ersättningen till de kommuner som tar emot gymnasieelever från Boxholm har gjorts om och totalkostnaden har till följd av detta ökat.
-- Vi har haft väldigt gynnsamma avtal tidigare, tycker Agneta Bergquist att hon måste säga i sanningens namn.
Numera är det olika priser på de olika programmen, de renodlat teoretiska är billigare än praktiska program som har extrakostnader för maskiner och annat.
Den större frihet som gymnasieelever i dag har att välja utbildningar på en mängd olika gymnasieorter gör också sitt till att kostnaderna höjs genom att inackorderingsbidragen ökar i omfattning.
Vad som också tynger på kostnadssidan, och som gäller grundskolan, är ett ökat antal elever med behov av särskilt stöd.
Agneta Bergquist räknar med att nämnden ska presentera ett budgetförslag som håller sig inom den tilldelade budgetramen.
Sedan blir det upp till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att bedöma om de beskrivna konsekvenserna av ett sådant förslag är acceptabla eller ej.
Per-Arne Larsson, kommunstyrelsens ordförande, anser att det finns förklaringar till obalansen och han ogillar att den tidigare enhetliga taxan för gymnasieprogrammen har försvunnit.
-- Oavsett om Boxholm missgynnas eller inte av den nya ordningen så tycker jag att vi som land betraktat borde resonera som så att alla yrkeskategorier behövs, och att gymnasieprogrammen till följd av detta skulle kosta lika mycket.
Kan det bli tal om en vidgad budgetram för barn- och utbildningsnämnden?
-- Vi måste få ihop ekonomin på något sätt. Jag skulle tippa att det i slutändan är båda vägarna som gäller, alltså att det behövs både mer pengar och ytterligare besparingar. Det är ett besvärligt läge. På två år ökar nämndens kostnader med 13 procent, svarar Per-Arne Larsson.
Situationen underlättas inte av att kommunen i sitt halvårsbokslut har ett underskott på 755 000 kronor, mycket beroende på att kostnaderna för barn- och utbildningsverksamheten och individ- och familjeomsorgen dragit iväg.
-- Vi jobbar som slavar i kommunen för att klara svarta siffror för helåret, men som det ser ut nu ser det mörkt ut att vi ska göra det, säger Per-Arne Larsson.