Det är opera och vildsvin som drar folk till ortens Folkets hus.
Fastän den ljumma och soliga vårkvällen var som gjord för utevistelser hade cirka 120 personer kommit till LRF:s och Jägarförbundets gemensamma möte. Arrangör var kretsarna i Boxholm, men inbjudan var riktad till en större räjong.
Vildsvinen hade kanske kommit de med, om de bara blivit budade. För av all den faktaspäckade information om dessa djur som åhörarna översköljdes med under kvällen snappade vi särskilt upp att vildsvinen gillar popcorn och sådana finns det vid den biosalong som vi satt i.
Å andra sidan lärde vi också att vildsvinen är både skygga och smarta djur, de kan se skillnad på jägare och annat folk, så möjligen hade de vänt vid dörröppningen i alla fall.
Bland flera talare under kvällen fanns P-A Åhlén, viltvårdsforskare på Svenska lantbruksuniversitetet i Umeå som på sin dataskärm i Umeå följt vildsvinens rörelsemönster på Österlen i Skåne med hjälp av GPS-sändare på ledarsuggor.
Den känsligaste tiden för skador på grödorna är när spannmålen är vad som kallas för mjölkmogen.
- Då är det jättesvårt att hålla grisarna på foderplatserna i skogen. Det är under cirka tre veckor som vi har den här svårigheten, sa han.
Liksom flera andra som yttrade sig under kvällen trodde P-A Åhlén för ett antal år sedan att vildsvinsstammen faktiskt skulle vara större nu än vad den är. Explosionen har uteblivit. Stammen ökar ändå.
- Sakta men säkert med 5 till 10 procent varje år, men det är väldigt stora hopp i utbredningen, konstaterade P-A Ahlén.
P-A Åhlén räknar med att stammen har nått sin kulmen i Sverige om 40 år, men att problemen då ska vara betydligt mindre än i dag, eftersom vi då lärt oss att förvalta stammen.
För jägarkåren är vildsvinen huvudsakligen en tillgång och glädjekälla. För en spannmålsbonde utan egen jakmöjlighet är den entydigt en plåga. De motstridiga intressena kom fram på mötet, det ställdes kritiska frågor från lantbrukarhåll mot viltvårdens företrädare, men det var ingen hätsk stämning eller bittra tongångar.
- Det här mötet har gett mersmak. Det är endast genom att sitta tillsammans som vi kan lösa det här. Vi är alla nybörjare, sa Eric Carpholm, lokal jägarbas.
Något som jägarkåren måste lära sig är att anpassa utfordringen till de faktiska möjligheterna att jaga vildsvin. För det är lättare sagt än gjort att jaga vildsvin. Bengt Waldebring, LRF-ombudsman, menade att det kommer att bli tvingande regler om detta om inte berörda parter tar tag i det själva.
Eric Carpholm gav lantbrukarna många råd om hur skadorna på gröda kan begränsas. Alltför många har, konstaterade han, i vredesmod gett sig ut på sina åkrar och i en stor flock av vildsvin valt att skjuta den stora suggan.
Lantbrukaren gör sig då, framhöll Carpholm, den verkliga björntjänsten.
- Kultingarna blir sedan som ett ganstergäng och kommer att gå kvar och äta sig mätta på åkern till sista kultingen är skjuten.