Det är tidningen Kommunalarbetaren som kartlagt läget kommun för kommun. Boxholmsmodellen innebär att varje yrke har en lönetrappa med fem steg. Även timvikarier som arbetar regelbundet för kommunen klättrar under fem år tills de når slutlön. Det skiljer 240 kronor mellan varje steg.
Boxholms satsning på vikarierna inleddes 1996, berättar Christer Johansson, Kommunals ordförande. Innan dess fanns många som vikarierade år ut och år in till lägsta lön.
-- Vi tyckte att det var på tiden med en rejäl satsning på låg- löneyrken. Våra argument hos arbetsgivaren var att alla oavsett anställningsform utför samma jobb och att kommunen får svårt att rekrytera medarbetare till vårdsektorn i framtiden om man inte gör något för den här gruppen. Och de argumenten bet.
-- Men det kostar ju lite mer för arbetsgivaren och övergången har skett stegvis.
Corren träffade vikarierna Solveig Sehlstedt och Ylva Almquist som jobbar på Duvans servicehus i Bjursdalen. De tycker att det är självklart att vikarierna ska ha samma löneförmåner som tillsvidareanställda. Solveig har nått till steg 4 och har alltså ett år kvar till slutlön. Hon tjänar 16 387 kronor omräknat till heltid. Ylva har nått till steg 2 och tjänar 15 667 kronor omräknat till heltid.
-- Sommaren 1999 vikarierade jag på Vifolkagården i Mantorp och där var lönen betydligt lägre, säger Ylva.
Den som jobbar på en demensavdelning har 500 kronor extra, hemtjänsten 400 kronor extra och de som ingår i vikarie-poolen 1 500 kronor extra. De senare kan få rycka in både inom hemtjänsten och servicehusen.
Varför har då Kommunal i Boxholm lyckats så bra gent-emot arbetsgivaren?
-- Hög facklig medvetenhet och det faktum att Kommunal har flera starka representanter som också är aktiva i kommunalpolitiken, är Solveigs och Ylvas förklaring. Ingen arbetsplats saknar fackligt ombud.
Även om lönen är något bättre så arbetar vikarierna i Boxholm under samma förutsättningar som kollegerna runt om i landet. Det är stressigt och det är samma ovisshet om och när man får jobb.
-- Jag vet inte när jag kunde planera in en sammanhängande semester senast, suckar Ylva.
Solveig och Ylva jobbar var tredje helg. Då får de jobba delad tur klockan 7--21 med några timmars ledighet mitt på dagen, vilket inte är populärt.
Det i dagarna så omskrivna 3--3-systemet är inget för personalen på Duvan. Här håller man sig till ett så kallade tvättstugeschema (sex veckor) som innebär frihet inom givna ramar.
-- Här fungerar det bra, men så är det inte på alla arbetsplatser, säger Solveig.
Enligt Christer Johansson är personalen på närbelägna Duvan villiga att prova 3--3-systemet, men inga beslut i den vägen är fattade.
Mjölby har valt en något annorlunda väg enligt Johnny Karlsson, ordförande i Kommunals klubb 8. Vid senaste lokala förhandlingen beslöt parterna om en krontalsbank.
Vad är då en krontalsbank?
Jo, när en äldre bättre betald medarbetare slutar och ersätts av en yngre, sämre betald medarbetare skjuter arbetsgivaren till mellanskillnaden till kommande lokal pott.
-- Därmed försvinner ett motiv för arbetsgivaren att ge den nyanställde en låg lön, förklarar Johny Karlsson.
Mjölby är ensamt i landet om krontalsbank. I Vadstena håller kommunen och Kommunal på att förhandla om att införa en sådan.
Karlsson säger också att i Mjölby kommer medarbetarna upp i slutlön efter ett års anställning, till skillnad från Boxholms fem år. Detta system tilllämpas för alla oavsett om de är tillsvidareanställda eller vikarier.
Gun Broomé, ordförande i Kommunal i Ödeshög säger att Kommunal i Ödeshög inte gjort några försök att åstadkomma en liknande avtalsmodell som i Boxholm. Hon ser med viss avund på kollegerna i Boxholm.
-- Vi brukar inte få ut ett öre utöver det som finns i den cent-rala potten, säger Gun. Det mesta av den lokala potten går åt till att höja lönerna för de trotjänare vars löner legat lågt under lång tid.
Lägsta lönen för en vårdare utan utbildning är 13 550 kronor, för en barnskötare med kort utbildning 13 900 kronor och för en undersköterska med gymnasieutbildning 14 300 kronor i månaden.
Enligt Gun Broomé är det största problemet i Ödeshög bristen på samordning mellan enhetscheferna (rektorerna) samt kommunens personalorganisation och facket. Det finns faktiskt en överenskommelse att kontakta facket vid nyanställningar men rektorerna följer den inte.
-- Det är mycket svårt att få gehör i de lokala förhandlingarna för det stora kollektivet av undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare i äldre- respektive barnomsorgen.
-- Men, konstaterar Gun. Allting är relativt. Det händer att vi får vikarier som tidigare jobbat i Tranås och de tycker att våra löner är höga, säger Gun Broomé.
Både Christer Johansson och Gun Broomé är spända på hur det nya centrala avtalet för Kommunals medlemmar ska se ut. Kommunal sade upp det centrala avtalet i förra månaden.
Även när lönerna räknas för samtliga vårdanställda ligger Boxholm relativt högt.
Genomsnittslönerna för 2001 var för Boxholm 15 510 kronor, Mjölby 15 256 och Ödeshög 14 982. För Mjölbys del är siffran minskad med 3,7 procent eftersom 2002 års löner utgick redan i november 2001. Genomsnittssiffran för hela landet är 15 269. Siffrorna är hämtade ur Kommunalarbetaren.