Fukt ställer till problem i våra hus. I en kyrka blir det än mer kostsamt och svårlöst. Det vet Fredrik Åstrand som är fastighetsförvaltare på Folkungabygdens pastorat. Just nu har han två stora projekt på två av 30-talet kyrkor i pastoratet.
Boxholms kyrka är murad av slaggsten, det är troligen Sveriges största hus av det materialet. Det är en imponerande byggnad i nästan svart, som skiftar i lila och grönt i solljuset. Murstenarna är vackra men har visat sig ha dålig motståndskraft mot fukt. De vittrar sönder och hotar att rasa ner från väggen.
Det har gått så långt att kyrkan delvis och tidvis har fått stänga. Den traditionella skolavslutningen i somras fick flyttas. Pastoratet vågade inte riskera att ett skolbarn skulle få en tegelsten i huvudet.
– Fukt tränger in under kalkstenarnas avtäckning högst upp på strävpelarna. Pelarna som bär upp trycket från hela kyrkans tak blir mättade med vatten. Slaggstenarna innehåller järn som rostar. Vätskan fryser och spräcker murstenarna, berättar Fredrik.
Han har fått söka ovanliga lösningar för att ersätta materialet i strävpelarna, som innehåller både vällugnsslagg och masugnsslagg. Alternativet skulle vara att riva kyrkan, men den lösningen vill nog ingen ha och skulle dessutom vara mycket kostsam.
Nu har pelarna fått avlastning av kraftiga stålstämp som håller kyrkans långväggar på plats. Strävpelarna måste plockas ner sten för sten som måste ersättas.
Muraren Timo Ollikainen från Värmland tittar fram från den plastomslutna byggställningen. Han tycker att det här är ett roligt och intressant jobb. Men nu är han bekymrad. Det är han som har det mödosamma jobbet att plocka ner den första strävpelaren, som sedan ska utvärderas. Men slaggstenarna är i sämre skick än man anat.
– Det är väldigt få stenar som går att återanvända, berättar han för Fredrik Åstrand uppe på byggnadsställningen på sydsidan av kyrkan.
Tanken var att vissa av stenarna skulle kunna återbrukas när pelaren muras upp igen. Men kärnan ska annars utgöras av nytillverkade lerstenar av en typ som är vätskeavvisande.
– Jag har hittat en firma i Dresden som tillverkat nya klinkerbrända murstenar av tegel med en glaserad utsida som är på pricken lik slaggstenarna, berättar Fredrik nöjt.
Men han blir besviken över Timos besked om att så få slaggstenar går att rädda.
– Så här är det hela tiden med kyrkor. Man får hitta på lösningar efterhand som nya problem uppstår, säger han.
Fredrik Åstrand är också helikopterpilot men har sysslat med bygg och byggnadsvård under hela sitt arbetsliv. Han startade återbruksaffären Byggherren i Linköping och värvades till pastoratets fastighetsavdelning av kyrkoherden Fredrik Lennman. Nu är han ansvarig för den byggnadsvårdande skötseln av kyrkorna.
Att renovera en flera hundra år gammal kyrka som Vårfrukyrkan i Skänninge kräver lite mer än ett vanligt hus.
Byggnadsvårdande myndigheter måste granska allt som görs. Fredrik har regelbunden kontakt med länsstyrelse och länsmuseum. Arkeologen Rikard Hedvall har grävt på norrsidan om kyrkan i samband med att dräneringen byttes ut. Han hittade murar under kyrkan från en stenkyrka från 1000-talet och delar av en tidigkristen gravhäll med runinskrift, som Corren berättade om förra hösten.
Nu är de gamla murarna övertäckta igen och kyrkan har reparerats. Nya tegelstenar har ersatt gamla trasiga. Putsen har gjorts om i de vackra blinderingarna på gavlarna, rosettblinderingen på östergaveln är unik i norra Europa. På insidan har den fuktskadade putsen nedtill på långsidorna knackats och slipats bort och ersatts.
– Vi har putsat med offerputs som är genomsläpplig och inte påmålad så att fukt och salter kan transporterats ut ur tegelmuren. Mur och insida är nu en helhet som tillsammans får fasaden att fungera, säger Fredrik Åstrand.
I begreppet "offerputs" ligger ingen religiös betydelse, utan det handlar om att det är en puts som kan offras så småningom när den gjort sitt avfuktande jobb. Då kan den ersättas med en vanlig putsning av tegelväggen.
Dräneringen utanför väggen, den nya putsen och klimatstyrd uppvärmning av kyrkan, med vattenburen "golvvärme" under bänkarna och elradiatorer i fönsternischerna, ska förhoppningsvis sätta stopp för fuktproblemen.
– Det gäller att arbeta på ett sätt som både tar hänsyn till kulturvärdena men också kyrkans ekonomi. Det finns inte obegränsat med pengar, menar Fredrik och hänvisar till att medlemstalen sjunker vilket påverkar Svenska kyrkans inkomster.
Han tycker att alla borde vara intresserade att vara med och dela på kostnaden för att bibehålla detta kulturarv – oavsett om man är troende eller inte.
– Jag tror inte att alla förstår att kyrkoavgiften även går till att hålla våra kyrkor i gott skick.