Vi träffas hemma i Stefan Fälths lilla stuga, ett ombyggt magasin och drängstuga i Ekeby norr om Boxholm.
Många skulle nog anse att det är en primitiv bostad eftersom den saknar vatten och avlopp och står på plintar. Men ytterdörrarna, liksom låset, är från 1700-talet. Stämningen är speciell med breda golvplankor, hemsnickrade köksskåp och personlig inredning. En brasa brinner i gjutjärnskaminen.
Frågan är: hur blir man fri att välja sin egen väg i livet, så som Stefan Fäldth?
Själv anser han att ödet styr.
I fjol förvandlade han en gammal timmerstomme till en ny modern villa på Skänninge- gatan i Vadstena. Det ledde till åtskilliga kontroverser med byggnadsnämnden, vilket Stefan Fäldth verkar ta med ro.
I år ska han resa ännu ett timmerhus på samma tomt.
-- Många vågar inte bygga på det sättet av oro för vad andra ska säga. Människan är ett flockdjur, helt enkelt. Hon kan inte vara ensam.
-- De flesta är rädda att möta sig själva. Det är därför de omger sig med saker och ting, för att inte inse sin egen tragik.
I 20 år har han arbetat hårt och köpt vad han vill ha.
-- Nu arbetar jag för att det är roligt.
Han lever så långt i från stämpelklockor som möjligt och skattar sig lycklig över att inte ha något nio till fem-jobb.
Han litar på sina känslor och har nästan förlorat respekten för auktoriteter.
-- Jag tror att livet är förutbestämt. Jag har gått igenom mycket elände i livet. Samtidigt berikar svårigheterna en.
Vi som oroar oss för fram- tiden och pensionen har lite att lära av Stefan Fäldth. Sådan oro känner inte han. Han tycks ta livet som det kommer.
-- Jag vet inte om jag lever till pensionen. De orangea kuverten brukar jag slänga.
Det gäller att leva här och nu: "Katten jagar inte av hunger utan när tillfälle ges". Stefan Fäldth kryddar sitt tal med talesätt, ofta hämtade från bibeln.
-- Människan är det enda djur som inte lever i nuet. Hon lever lite före.
-- Den som kan sin historia kan se in i framtiden.
-- Har en ingen annan än Gud över sig kan en komma och gå som en vill.
Religiös är han, men inte konfirmerad.
-- Jag blev osams med prästen för att jag inte hade gått i kyrkan.
Det var ungefär vid den tiden, i 14-årsåldern, som Stefan Fäldth såg sitt första timmerhus resas. Det gjorde intryck för livet. I samma veva, när han köpte en häst att ha i lantbruket, fick han syn på en T-Ford som kom att bli hans drömmars mål.
Så småningom blev en sådan bil hans, i likhet med några andra dyrgripar i samma stil.
-- Det var ödet, säger han om den lyckliga slump som gjorde att han kom över en så kallad mässings-Ford.
Gamla hus och byggnadsvård är ett av de ämnen som engagerar Stefan Fäldth allra mest. Det andra är gamla bilar, särskilt T-Ford.
-- Ett nyproducerat hus som det vi byggde i Vadstena kostar tre miljoner kronor. Vi byggde för 800 000. Då får man ett icke destruktivt funktionellt hus.
Han pratar om 1700-talets tankar om symmetri i byggnader och om den starka känsla av andlighet som han upplevt i byggnader som känts rätt.
-- Det måste finnas något själsligt i husen vi bygger.
Stefan Fäldth medger, om än något motvilligt, att han gillar att sticka ut en aning även till det yttre. Det sker med mustaschen, de otidsenliga knävelborrarna, och bilen, den gröna Ford-pick-upen från 1930-talet, som han ska åka till jobbet med när den blir klar.
Varken barn eller sambo delar Stefan Fäldths liv. Det enda han klagar över är ensamhet, den existensiella ensamhet som är allas vår lott. Allt har sitt pris, även friheten.
-- Du kan vara fri på många sätt. Förr hade du fogdarna över dig, i dag har du banken.
Oftast försöker han undvika även den fogden.
.