I slutet av 1860-talet var det järnvägsfeber i Sverige. Alla orter ville ha järnvägsförbindelse. Vilka oanade möjligheter låg inte bakom nästa krök och i nästa godståg? Järnvägen var framtiden.
Bland de många förslagen fanns en järnväg mellan Mjölby och Hallsberg. Tanken var att sammanlänka den södra stambanan med den västra. Dessutom skulle järnvägen mellan Mjölby och Krylbo förkortas med hela 169 kilometer om man slapp föra trafiken via Stockholm.
Hastigt
Disponenten Otto Carlsund på Motala Verkstad blev ansvarig för järnvägsplanerna. Han talade sig väl för förslaget Mjölby–Motala–Pålsboda när Motala Verkstad hade bolagsstämma 1870 men förslaget röstades ner. Stämman valde i stället att bygga banan Hallsberg–Motala–Mjölby.
Carlsunds efterträdare hette Eric Unge och när koncessionen kom i november 1871 satte bygget igång omedelbart och gick med rekordfart. Efter 22 månader var nio mil järnvägsspår lagda. Men banbygget kostade också. Aktiekapitalet var 1 400 000 riksdaler och Motala Verkstad var den i särklass största aktieägaren. Vidare fanns ett obligationslån på 2 800 000 riksdaler.
Kungligt
När järnvägen var färdig var det dags för extratåg och kunglig invigning 15 december 1873. Ångaren Färdig förde gästerna från slussen till Motala Verkstad och Correns reporter rapporterar om hur kanalbankerna var fyllda av folkmassor, hur raketer och marschaller lyste längs kanalen och hur verkstadens music-corps spelade. Vid Motala Verkstad mötte ”ett dövande larm av hundratals fallande hammare och klubbor.”
Järnvägsbolaget hade redan från början dålig ekonomi. Snart började bolaget ta fler lån och de trafikinkomster som man planerat med uteblev. Dessutom blev det lågkonjunktur i slutet av 1870-talet och inkomsterna minskade ännu mera.
Statligt
Riksdagen diskuterade järnvägen. Dess strategiska värde som en sammanbindning mellan västra och södra stambanorna gjorde att staten beslutade sig för att köpa järnvägen för 4 000 000 riksdaler 1879. Beslutet var anmärkningsvärt ur en annan synpunkt: det här var det första förstatligandet av en järnväg i Sverige. Kanske tänkte riksdagsmännen på kammarherre A. Reuterskjölds ord: järnvägen ”förenar en av landets mest sädesproducerande provinser med den industriella bergslagen.”
Sedan staten köpt järnvägen gick det privata järnvägsbolaget i konkurs. Det innebar att aktieägare och fodringsägare förlorade sina insatta pengar vilket satte sina spår på Motalas näringsliv.
Fakta om järnvägen
Järnvägen Hallsberg–Motala–Mjölby är 9 mil lång.
Den började byggas 2 januari 1872 och var klar i november 1873.
Byggkostnaden beräknades till 600 000 riksdaler per mil.
JÖRGEN AUER
TORBJÖRN WESTERLUND