Chefen försvarar hemliga alkoholtesterna

Per sökte vård för yrsel, men fick – utan att veta det – en missbruksdiagnos, efter ett enda högt PEth-prov som togs i smyg. 
Correns granskning visar att vårdcentralen där Per sökte vård sticker ut kraftigt, där tas ovanligt många PEth-prov och patienter kan alkotestas utan att först få veta det. 
– Det är idag allmänt vedertaget att ett alkoholprov (PEth) ingår, säger verksamhetschefen Susanne Svärm.

Foto: Kollage: Albin Winther

Corren granskar2025-05-13 19:00

Under 2024 kostade PEth-proverna hos Region Östergötlands vårdcentraler totalt närmare 3,3 miljoner kronor. Två vårdcentraler sticker ut, visar statistik som Corren har tagit fram. Vårdcentralerna Österbymo och Kisa har tagit överlägset högst antal PEth-prover per listad patient. Högst upp i den listan finns regionens minsta vårdcentral Österbymo med nästan 83 prover per 1 000 listade patienter, tätt följd av Kisa.

– Det är inte någonting vi har satt i system medvetet. Vi är inte alls de enda som gör det där utan det är väldigt vedertaget. Vår utgångspunkt är ju att vi vet att det är vanligt med hög alkoholkonsumtion, säger Susanne Svärm, verksamhetschef för vårdcentralerna i Kisa och Österbymo.

Patienten Per anmälde vårdcentralen i Österbymo till patientnämnden för att läkaren inte informerat om alkoholprovet och inte heller berättat om konsekvenserna som anmälan till Transportstyrelsen kunde innebära.

Trots att Per aldrig hade träffat vårdcentralsläkaren fick han diagnosen skadligt bruk av alkohol. Efter ett enda förhöjt PEth-prov – som togs i smyg – anmälde läkaren honom till Transportstyrelsen.
Trots att Per aldrig hade träffat vårdcentralsläkaren fick han diagnosen skadligt bruk av alkohol. Efter ett enda förhöjt PEth-prov – som togs i smyg – anmälde läkaren honom till Transportstyrelsen.

"Att vi vid varje provtagning skulle informera varje patient är inte praktiskt möjligt och så gör vi ju inte heller vid övrig provtagning", står det i skrivelsen som patientnämnden får från verksamhetschef Susanne Svärm.

Susanne Svärm har skrivit till patientnämnden i Pers fall att det är "allmänt vedertaget" och därmed standard att genom provtagning kontrollera patienternas alkoholkonsumtion, även om de sökt för helt andra åkommor.

– Vi har det som standard när man söker för nydebuterade symptom där det är viktigt att utesluta en överkonsumtion av alkohol som påverkar, säger hon till Corren.

I Socialstyrelsens handbok "Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig" som riktar sig till vårdpersonal och chefer står att personalen är skyldiga att informera patienten om bland annat metoder för undersökning.

"För många patienter kan det här hotet om indraget körkort vara det som gör att man faktiskt blir motiverad att ta tag i sin problematik", säger Susanne Svärm, verksamhetschef vårdcentralerna Kisa och Österbymo.
"För många patienter kan det här hotet om indraget körkort vara det som gör att man faktiskt blir motiverad att ta tag i sin problematik", säger Susanne Svärm, verksamhetschef vårdcentralerna Kisa och Österbymo.

– Sen har det ju blivit så att man i media har lyft att just det här provet är så speciellt, som stigmatiserande eller integritetskränkande. Vi tar det i ett medicinskt syfte, inte för att sätta dit patienten eller anmäla dem. Det är inte möjligt för oss att ringa och förklara för alla, säger Susanne Svärm.

Men är det ändå inte rimligt att man har rätt till medbestämmande som patient?

– Jag tycker det är rimligt att vi tar prover av medicinska skäl, som vi gör med alla andra prover. Innan har vi ju tagit en massa andra indirekta alkoholprover. Nu kan vi ta ett direkt alkoholprov. Syftet är att hjälpa patienten.

Ni ligger väldigt högt i antal prover per listad patient. Jobbar ni på något särskilt sätt i Österbymo och Kisa?

– Vi kanske är lite tidiga. När jag pratar med kollegor på sjukhuset och andra vårdcentraler hör jag att man börjar ta allt fler PEth-prov. Sen kan vi ha olika rutiner. Vi har det som standard i vissa fall när patienterna söker. Många patienter är väldigt tacksamma att de får upp ögonen för det här.

Risken att bli anmäld till Transportstyrelsen kan få positiva effekter, menar Susanne Svärm.

– För många patienter kan det här hotet om indraget körkort vara det som gör att man faktiskt blir motiverad att ta tag i sin problematik. Vi använder det inte som ett hot, men vi har sett det ibland. Det kan vara det som hjälper patienten.

I Pers fall skriver Susanne Svärm att det är "Transportstyrelsen som ålagt oss med anmälningsplikt" och att "man får i dag själv välja om man vill fortsätta dricka större mängder alkohol men det är inte förenligt med att inneha körkort enligt Transportstyrelsen".

Men när Corren pratar med Susanne Svärm säger hon att de inte anmäler om patienten lyssnar på läkaren.

– Kan man göra en muntlig överenskommelse om att man inte kör så finns ingen anledning att göra en anmälan. Eller om patienten faktiskt jobbar aktivt på att minska sin alkoholkonsumtion. Utan det är mer om man tror att patienten inte vill eller förmår det och inte vill ta emot hjälp. Då finns ju den här oron kvar, säger hon.

Läkaren på Österbymo vårdcentral anmälde Per till Transportstyrelsen. För att få behålla körkortet behövde han betala över 6 000 kronor för proverna.
Läkaren på Österbymo vårdcentral anmälde Per till Transportstyrelsen. För att få behålla körkortet behövde han betala över 6 000 kronor för proverna.

Efter ett förhöjt PEth-prov, följt av ett prov med lägsta möjliga värde, anmälde läkaren på Österbymo vårdcentral Per till Transportstyrelsen utan att först ha träffat honom.

Erika Svensson, utredare och verksamhetsspecialist på Transportstyrelsen, är tydlig med att det inte är Transportstyrelsen som ställer krav, utan att det är lagstiftaren som beslutat om det som står i körkortslagen.

– Det finns en lagstadgad anmälningsplikt i körkortslagen, där läkare ska anmäla till Transportstyrelsen om de vid en undersökning av en körkortsinnehavare finner att personen av medicinska skäl är olämplig, säger hon.

Den patient som lyssnar på läkarens tillsägelse att inte köra bil när de inte är i skick att köra bil, behöver inte rapporteras till Transportstyrelsen.
Den patient som lyssnar på läkarens tillsägelse att inte köra bil när de inte är i skick att köra bil, behöver inte rapporteras till Transportstyrelsen.

Finns det några undantag?

– Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortsinnehavaren kommer följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.

Den patient som lyssnar på läkarens tillsägelse att inte köra bil när de inte är i skick att köra bil, behöver alltså inte rapporteras till Transportstyrelsen.

– Om man exempelvis har drabbats av stroke så lämnar ju läkarna i regel ett muntligt körförbud, att nu får du inte köra under ett antal månader för nu ska du först rehabiliteras. Bryter man mot en sådan tillsägelse och kör ändå, då följer man ju inte det läkaren sagt. Vi har ju inte gett några riktlinjer om att anmälan ska göras i vissa situationer utan det är läkarens bedömning.

Så det lämnar egentligen ganska mycket makt åt läkaren att bestämma om de ska anmäla till er eller inte?

– Ja, det är läkaren som träffar personen och kan göra en bedömning om personen kan antas vara olämplig att framföra fordon.

Så det är upp till läkaren vilka undersökningar man gör?

– Ja, det är läkaren som avgör vilka undersökningar som behöver göras. Lagen sätter bara den yttre ramen för när anmälningsskyldigheten ska gälla och inte.                                              

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!