Invandrargrupperna med högst arbetslöshet

Stiftelsen The Global Village har fått statistik från Arbetsförmedlingen om hur arbetslösheten ser ut för de största invandrargrupperna. Det visar sig att människor som har rötter i Somalia, Eritrea, Etiopien, Syrien, Iran och Irak är starkt överrepresenterade.

– Av samtliga 370 000 som var inskrivna på Arbetsförmedlingen i december 2021 är 210 000 utrikesfödda, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare av stiftelsen.

Han understryker att av dessa utrikesfödda arbetslösa är runt 80 procent från länder utanför Europa, vilket gör att arbetslöshet och långtidsarbetslöshet är starkt förknippat med de sex stora invandrargrupperna.

– Vill man göra något åt saken ska man satsa där skon klämmer, säger han.

Visst är det känsligt att peka ut invandrargrupper, men också nödvändigt att ta reda på fakta, enligt Ahmed Abdirahman.

– Detta har inte gjorts tidigare.

Skolgång och krig

Han menar att det är viktigt att syna varje invandrargrupp när det gäller sådant som utbildningsbakgrund, samhällsstruktur och andra förutsättningar. Exempelvis somalierna kommer från 30 år av krig, och har ofta fått avbryta skolgången.

– Irakier däremot har ofta haft en bra skolgång och många har varit här länge.

Syrier har flytt i stora skaror ganska nyss, men många har god utbildning och landet har varit relativt stabilt tidigare, förklarar han.

Men det som är problematiskt för många är språket.

– Språket är nyckeln. Annars fastnar man i utanförskap.

Många invandrare bor i områden där infödda svenskar inte bor. Det gör det mycket svårt att lära känna svenskar, lära sig bättre svenska och få ett nätverk, förklarar han.

– Vi kan inte vara tysta. Vi är synliga minoriteter, och genom att tala om det kan vi göra något åt det. Visst finns det rasister och nazister, men de kommer att vilja få bort oss oavsett om vi är läkare eller arbetslösa, säger Ahmed Abdirahman.

Olof Åslund, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, är knuten till Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och har forskat kring migration.

Han konstaterar att det är välkänt att stora invandrargrupper är överrepresenterade bland arbetslösa, och att detta faktiskt också diskuteras. Men det är inte säkert att lösningarna finns enbart på gruppnivå, konstaterar han.

– Om jag måste välja mellan att utforma arbetsmarknadsåtgärder utifrån etnisk härkomst respektive utifrån ålder, kön, utbildning och arbetserfarenhet så skulle jag utgå från de senare, säger han.

Låg utbildning, exempelvis, blir ett problem i alla grupper. Ändå tycker han att det kan vara relevant att studera enskilda grupper. Kvinnor har till exempel ofta svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, och det kan ha förklaringar utifrån kulturen i olika länder.

– Det är viktigt att ha en idé om varför något är bra för den ena eller andra gruppen.

Det finns få vetenskapliga studier som behandlar detta, förklarar han. Däremot har både intensifierad matchning och förbättrade svenskkunskaper effekt, enligt Olof Åslund.

Ahmed Abdirahman pekar också på behovet av bättre och mer matchning för personer från de sex stora invandrargrupperna.

– Samtidigt förekommer fördomar på den svenska arbetsmarknaden, säger Ahmed Abdirahman.

Men Therese Lindström, enhetschef på Arbetsförmedlingen, vill inte särbehandla människor utifrån etnisk härkomst.

– Var man kommer ifrån påverkar inte vad vi gör för personen, säger hon.

Individer

I stället är det varje individs utbildningsnivå och arbetserfarenhet som ska styra insatserna från Arbetsförmedlingen, förklarar hon. Nyanlända behöver särskild hjälp med etableringen, och det sker genom etableringsprogrammet, förklarar hon.

Fast hjälpen och stödet till invandrade för att få jobb kan alltid förbättras, tycker hon.

– Det vi gör är inte fel. Men vi kan göra om en del insatser för att förbättra, säger hon, och nämner att till exempel fler bör slussas till reguljära studier.

Dessutom kan praktikplatser ökas, och arbetsgivare kan bearbetas för att se fördelarna med mångfald.

– Men sedan handlar det om integrationen i stort.

Hur stor påverkan fördomar, strukturell rasism och främlingsfientlighet har för invandrades svårigheter på arbetsmarknaden kan hon inte säga.

– Det är en jättesvår fråga. Det vi kan göra är att hjälpa arbetsgivare att se att invandrade är en viktig resurs, säger Therese Lindström.