Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) Àr hotet frÄn informationspÄverkan mer pÄtagligt nu Àn vid tidigare val.
Sverige befinner sig i ett allvarligt sÀkerhetslÀge, samtidigt som AI i kombination med vÀxande sociala medier gett dagens hotaktörer en helt ny arsenal att jobba med.
âââDet finns en ökad förmĂ„ga hos antagonistiska aktörer och det Ă€r mer och mer sofistikerat. Det pĂ„verkar hotbilden avsevĂ€rt, sĂ€ger Andrea Liebman, senior analytiker pĂ„ MPF.
Deep fakes, videoklipp som Ă€r skapade av AI men framstĂ€lls som autentiska, har pekats ut som det större hotet â men MPF ser mer av "cheap fakes".
âââDet Ă€r simpla AI-genererade bilder, memes och liknande, dĂ€r det huvudsakliga Ă€r ett budskap som förstĂ€rker vissa narrativ och berĂ€ttelser, sĂ€ger Andrea Liebman.
âââDet spelar inte sĂ„ stor roll om det Ă€r bra gjort, utan det Ă€r mer budskapet som Ă€r viktigt för att trigga nĂ„nting hos mottagaren.
Liebman framhÄller Ryssland som det stora hotet mot Europa, med en avancerad apparat för pÄverkan. Syftet kan vara att pÄverka valresultat till sin egen fördel genom att till exempel misskreditera valkandidater, undergrÀva förtroendet för valprocessen eller polarisera och skapa förvirring.
Ett exempel Àr kampanjen "DoppelgÀnger" som riktas mot bland annat Tyskland och Frankrike. FrÄn ett stort antal falska konton pÄ sociala medier sprids lÀnkar frÄn falska kopior av kÀnda tidningar som The Guardian, Der Spiegel och Le Monde.
PÄverkansoperationen har anvÀnts för att minska stödet till Ukraina, men har pÄ senare tid delvis skiftat inriktning.
âââNu fokuserar den pĂ„ samhĂ€llsnyheter, bland annat relaterade till jordbruk i Europa. Vi har sett bönder som Ă€r ute och protesterar, det Ă€r starka kĂ€nslor och viktiga frĂ„gor inför EU-valet, sĂ€ger Liebman.
Ett annat exempel Àr en falsk röstinspelning som drabbade en av toppkandidaterna i det slovakiska valet i höstas. PÄ inspelningen, som publicerades kort inpÄ valdagen, skröt han till synes om hur han riggat valet.
âââDet sĂ„rbara i det Ă€r att det tog alldeles för lĂ„ng tid för faktagranskare och journalister att ta reda pĂ„ om den var fejk, sĂ€ger Liebman.
Om ett budskap vÀcker starka kÀnslor och tankar man normalt inte har Àr det en varningssignal, sÀger hon.
âââDet Ă€r det innehĂ„llet man ska ifrĂ„gasĂ€tta. Om det triggar för mycket dĂ„ kanske man Ă€r en mĂ„lgrupp, nĂ„n försöker nĂ„ en. Delar man vidare Ă€r man en del av desinformationen.