Absolut inget friår utan en arbetsmarknadsåtgärd – så beskriver Miljöpartiet reformen utvecklingstid som innebär att personer ska få chansen att vara lediga för att studera eller starta eget i upp till ett år. Bland annat är syftet att ge personer incitament att utbilda sig till bristyrken.

Men flera av arbetsmarknadens parter ser inte hur reformen i nuläget ska leda till något positivt för arbetsmarknaden.

Vi har en arbetslöshet som ökar, konjunkturen har passerat toppen och är på väg ner. Då bör en regering satsa på fler människor i arbete, inte färre. Jag tycker att det här är oansvarigt, säger Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Artikelbild

| Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO kallar reformen utvecklingstid en felprioritering. Arkivbild.

Riktas mot väletablerade

Fullt utbyggd, vilket den bedöms vara 2022, beräknas reformen kosta en knapp miljard och omfatta 5 000 personer. LO anser att det lilla reformutrymme som finns i stället borde riktas till dem med en redan svag ställning på arbetsmarknaden.

Det är många utbildningsinsatser för arbetslösa som skulle kunna finansieras i stället, säger Therese Guovelin, förste vice ordförande för LO, som kallar reformen en "samhällsekonomisk felsatsning".

Hon anser att det är arbetsgivarnas ansvar att kompetensutveckla sin personal. Och redan i dag finns möjlighet för personer att få tjänstledigt från arbetet för studier

Vi ser framför allt att det är de arbetslösa som ska ha möjlighet att gå en arbetsmarknadsutbildning för att bli anställningsbara och inte redan väletablerade grupper på arbetsmarknaden, säger hon.

"En felprioritering"

I en situation med stort reformutrymme hade det kanske varit läge att både satsa på rörlighet på arbetsmarknaden och på de arbetslösa, anser Therese Guovelin.

Men så ser det inte ut i dag. Då är det här en felprioritering, säger hon.

Akademikerförbundet SSR, Lärarnas Riksförbund och Sveriges läkarförbund anser att det är dags att prova utvecklingstid men har skrivit på DN Debatt att förslaget bör formuleras om för att verkligen skapa jobbväxling och fylla på med arbetskraft i bristyrken.

Bettina Kashefi vill slopa förslaget om utvecklingstid helt och hållet anser att arbetsmarknadens parter redan har en organisation för att arbeta med problem som kompetensbrist.

Vi har omställningsorganisationer finansierade av LO och Svenskt Näringsliv. Vi har Trygghetsrådet, TRR och TRS. De är väldigt väl skickade att hantera den här frågan, säger hon.