Även behörighetsgivande fristående kurser i flera moderna språk (spanska, tyska, franska) läggs ned tillsammans med kandidatprogrammet Kulturvetenskap. Skälet är dålig ekonomi på grund av lågt antal sökande studenter samt att studenterna inte fullföljer utbildningarna i tillräcklig utsträckning.

– Nu startar vi tre utvecklingsprojekt där vi ska bygga upp nya utbildningar inom professionsspråk, inom formgivning och kulturvetenskap. Vi behöver profilera om utbildningarna och anpassa dem så att de attraherar studenter, säger Karin Axelsson, dekan vid filosofiska fakulteten.

Redaktionen har tidigare berättat om den externa, så kallade Humaniora-utredningen. Där framkom klart hur inte minst språkutbildningarna tampas med dålig lönsamhet. På institutionen för kultur och kommunikation (IKK) redovisade man ett minus på drygt 30 miljoner kronor. Språken står för en stor del av den posten. Samtidigt påpekar Karin Axelsson att ett fullvärdigt universitet bör ha språk i sin utbildningskatalog.

Artikelbild

| Vad ska Linköpings universitet innehålla i framtiden? Nu diskuteras nedläggning av kurser, och utveckling av nya, inom filosofiska fakulteten.

Kan ni inte bestämma er för att språkutbildningarna behövs?

– Vi har redan tänkt så när det gäller språken, med riktat stöd. De här utbildningarna ligger långt under möjlighet till bärkraft på egen hand. Vi kan inte satsa på utbildningar som inte ger studenter. Vi hoppas att vi nu hittar ett sätt som gör att språken kan övervintra på universitetet. Just nu är inte studenterna så intresserade av att söka sig till de utbildningarna.

Hur ska de profileras?

– Det handlar om kombinera språken med olika yrkesfärdigheter, på samma sätt som vi i dag ger språkkurser på vissa ingenjörsprogram, och för affärsjurister och civilekonomer. Språkkunskaper behövs inom de flesta områden i framtiden. Det här är något jag tror mycket starkt på, säger Karin Axelsson.

Artikelbild

| Linköpings universitet.

Hon understryker att inga studenter som i dag har är antagna och studerar vid LiU ska påverkas av nedläggningarna. Många spår inom lärarutbildningen präglas av språkkurser. Men enligt Karin Axelsson ska de inte heller påverkas.

– Vi gör en omorganisation. Men vi vill se över språkutbildningarna så att de fokuserar mer åt professionsspråken och mindre på att studera själva språken. Jag tror att det är nödvändigt.

Jörgen Nissen, dekan vid området för utbildningsvetenskap, deltar i samma utvecklingsprojekt och har också analyserat Humaniora-utredningen. Han kommer fram till samma slutsats kring språkkursernas status.

– Det går inte att blunda för underskotten. Studenterna kommer inte till de här utbildningarna av någon anledning, säger Nissen.

Men han är kritisk till Humaniora-utredningen och oroas över planerna kring språken.

– Om satsningen på professionsspråk gör så att språkkurserna för lärarstudenterna blir kvar så är det bra. Men risken är att kurserna förvandlas till någon sorts påbyggnad för personer i yrkeslivet.

Han anser att institutionerna har fått för kort tid på sig att lösa de ekonomiska förutsättningarna, och varnar för att LiU kan förlora studenter och viktiga uppdrag.

– Universiteten har ett uppdrag att förse Sverige med lärare. Behörighetskurserna i språk gör att man kan börja studera till lärare senare i livet. LiU kanske inte längre kan kalla sin lärarutbildning för landets mest kompletta om vi lägger ner språken. Det är risk för att studenterna väljer andra universitet, säger han.

Karin Axelsson understryker att ämnena inom humaniora (som bland annat språk, kultur och samhällsvetenskap) är viktiga för universitetet.

– Mycket kretsar kring teknik i dag. Men de flesta är överens om att vi inte kan lösa samhällets utmaningar med enbart ny teknik. Vi måste också förstå vad den gör med människor. Det kan handla om etik, historia och kulturvetenskap på olika sätt. Vi kan inte heller bara se det som att studenterna väljer antingen teknik eller humaniora, vi måste bygga samman de här utbildningarna. Här finns mycket att göra i framtiden.

Linköpings universitet har i decennier profilerat sig som tvärvetenskapligt, med så kallad tema-forskning inom till exempel teknik och social förändring.

Hur kommer det sig att det här fortfarande är en fråga för er?

– Inom forskningen ligger vi längre fram med den här sammanvävningen. Men vi har inte lyckats lika bra på utbildningsnivå. Här kan vi skapa nya profiler som förhoppningsvis kan locka fler studenter, säger Karin Axelsson.

De nya utbildningarna ska utredas under 2019 och väntas starta först 2021. De slutliga besluten om utformningen av ny organisation fattas i universitetsstyrelsen.