Världshandelsorganisationen WTO:s 147 medlemsstater enades natten till söndagen om att återuppta de globala handelsförhandlingarna.
Nu har vi äntligen gjort de framsteg som behövs för att modernisera världshandelsreglerna och släppa in uländerna, säger näringsminister Leif Pagrotsky till TT.
Medlemsstaterna enades om ett ramverk av regler för fortsättningen av samtalen, den så kallade Doharundan. Den har varit i allvarlig fara sedan kollapsen vid ministermötet i september i fjol i Cancún i Mexiko.
Det här är första halvlek, i andra halvlek avgörs detaljerna. Sen blir det, tror jag, en kolossal stimulans för världsekonomin, för fattiga länder och naturligtvis för ett så handelsberoende land som Sverige, säger näringsministern som är glad och lättad över utgången i Genève.
De gemensamma principer WTO-medlemmarna enats om syftar till att öppna de rika ländernas marknader för ökad import av industrivaror, tjänster och jordbruksprodukter från främst u-länderna.
Nu har vi bestämt att EU ska avveckla sina hatade exportsubventioner för jordbruksprodukter så att u-länderna får möjlighet att konkurrera på mer jämlika villkor, säger Pagrotsky.
Han tycker att det paket som WTO:s medlemsstater enats om, som alltså innebär en avskaffning av jordbrukssubventioner på sikt, är en konkret skjuts mot konkurrens på lika villkor.
För de svenska bönderna innebär det enligt Pagrotsky att konkurrensen skärps på den inhemska marknaden och att det öppnas nya marknader för svenska jordbruksprodukter.
Doharundan om ett globalt frihandelsavtal kan vara klar i slutet av 2005, tror EU:s handelskommissionär Pascal Lamy enligt Reuters.
Med den fartökning som vi sett den här månaden skulle det kunna vara utförbart, sade Lamy vid en presskonferens i WTO-högkvarteret i Genève.
Blir förhandlingarna till sist framgångsrika räknar experter med att flera miljarder dollar extra om året ska stimulera världsekonomin.
Vi har självklart ett egenintresse i detta men det här är också det viktigaste vi kan göra för att främja utvecklingen och minska fattigdomen i tredjevärlden. Det här är viktigare än u-hjälp och bistånd, säger Leif Pagrotsky till TT.
Arbetet med ett jordbruksavtal underlättades av en separat uppgörelse mellan USA och de bomullsproducerande länderna i Afrika. USA lovade att på sikt upphöra med bidragen till de amerikanska bomullsodlarna.
Just de afrikanska länderna anses vara de främsta offren för de rika ländernas jordbruksstöd. Afrikanska odlare förlorar åtskilliga miljarder kronor om året på att västländer sänker världsmarknadspriserna med det ekonomiska stödet till sina bönder.