Även om vägen till Godegård kantades av ännu inte bortsmälta snöfläckar, var det ont om snö på själva marknaden i lördags.
- Det har varit pirrigt i veckan. Vi har följt väderleksrapporterna noga. Snö och ett par minusgrader hade varit bättre än det här, men det regnar ju i alla fall inte, säger marknadsföreståndaren Annemarie Pettersson.
Även om snön lyste med sin frånvaro så var det faktiskt vitt ändå - på grund av den täta dimman. Men vad spelade lite dåligt väder för roll. Folk kom i alla fall för att klafsa runt i lervällingen, handla av knallarna och titta på kolmilan som hade rests intill festplatsen.
- Det är mysigt när sånt här ordnas i skogen, säger Lena Björnberg från Motala.
- Fast lite mer snö hade inte skadat, påpekar maken Tommy.
- Det är väl så där med julstämningen, menar Elinor Forsberg från Godegård.
Hon tycker att julmarknaden är ett bra initiativ, men hon tror inte att den kommer att bli lika stor som vårmarknaden i maj.
Lena Olsson och Rolf Jern från Tjällmo har hunnit inhandla typiska marknadsfynd. Väska, plånbok, kvastskaft och naturgodis.
- Vi kom hit eftersom vi alltid brukar gå på vårmarknaden. Vi hade förväntat oss att den här skulle vara större, men det är inte så många knallar här, säger Lena Olsson.
- Fast kolmilan ser intressant ut. Min far var kolare än gång i tiden. Jag har hört att kolen brukar bli bra, säger Rolf Jern.
Det var just kolmilan som var marknadens huvudattraktion. I tre veckor ska den brinna och under tiden kommer kolaren Einar Nilsson att bo i kolarkojan intill.
- Det brukar vara flera timmars jobb varje natt. Man måste lägga på ny ved och flytta både rök- och draghål.
Han berättar att han tillsammans med sin farfar arbetade som kolare i Tivedsskogarna på 30- och 40-talen.
- Att kola kommer jag aldrig att tröttna på.
-- Det är lite romantiskt med skogsrå och sånt. Fast jag har inte sett henne, i alla fall inte häromkring.