Mellan den 26 juli och 2 augusti kommer omkring 1 800 "esperantister" att besöka staden, det vill säga personer som talar det konstgjorda världsspråket. Deltagarna i den 88:e världskongressen kommer från ett 60-tal länder.
Hur många i världen som talar esperanto är det ingen som riktigt vet och det finns ingen region där språket pratas till vardags. Men det är också det som är det fina med esperanto, tycker Bengt Nordlöf som är informatör vid kongressen i Göteborg.
-- Det behövs ett neutralt språk. När man använder engelskan så hamnar ju alla andra i ett underläge gentemot engelsmän och amerikaner, säger han.
Det finns familjer där man talar esperanto som förstaspråk i hemmet. Ofta kommer då föräldrarna från olika länder, berättar Bengt Nordlöf.
De grammatiska reglerna i esperanto har inga undantag vilket underlättar inlärningen.
-- Jag lärde mig esperanto på gamla dar och då går det ju lite segare. Men de flesta ungdomar lär sig språket så att de behärskar det på en termin, säger han.
Esperanto skapades av den polsk-judiske ögonläkaren Ludwik Lazar Zamenhof. Han gav ut den första skriften om sitt internationella språk år 1887 under pseudonymen Dr Esperanto (Dr Hoppfull) som också fick ge namn åt språket. Avsikten var att skapa ett språk som alla världens människor skulle kunna använda som ett andraspråk vid sidan av modersmålet.
Till en början fick språket ett stort antal anhängare, framför allt i Ryssland. Intresset ökade fram till 1930-talet, men under årtiondets senare hälft utsattes anhängarna för förföljelse i både Tyskland och Sovjetunionen.
Sedan dess har språkets utbredning gått tämligen långsamt, även om det finns regioner där intresset periodvis varit större, till exempel i Iran, Madagaskar, Brasilien, Japan och Korea.
Svenska Esperantoförbundet har i dag omkring tusen medlemmar.
-- Men i och med att internet har kommit har jag märkt ett helt nytt intresse bland ungdomar, säger Bengt Nordlöf.
Och att esperanto är ett konstruerat språk innebär inte att det är statiskt.
-- Det utvecklas precis som alla andra språk, berättar Christer Kiselman som sitter i den internationella Esperantoakademin.
Ett exempel är ordet för dator. Där föreslogs till en början komputero som ett låneord från engelskan, eller den modifierade varianten komputoro. Men så småningom bestämde man sig för komputilo, bildat av komputi som betyder beräkna och ilo som betyder verktyg. Det var helt enkelt det ord som föredrogs av dem som talade språket.
På kongressen är det endast esperanto som gäller för kommunikationen och förutom det mer formella årsmötet innehåller programmet även en hel del kulturevenemang.
-- Vi har bjudit in ett antal artister, sångare och skådespelare som sjunger och spelar teater på esperanto, berättar Franko Luin, ordförande i det svenska esperantoförbundet.
Och inom esperantorörelsen finns goda möjligheter för den som vill skaffa sig internationella kontakter, berättar Bengt Nordlöf. Det finns ett stort register med adresser för den som till exempel vill resa jorden runt och bo hemma hos världsspråksentusiaster.
Han får ibland frågan om hur han gör om han kommer till en främmande stad och vill få hjälp att hitta till centralstationen. Då kan han väl inte fråga efter vägen på esperanto?
-- Då brukar jag svara att nej, det är väl osannolikt att jag träffar på någon som kan esperanto -- men å andra sidan är det ganska stor chans att det kommer en esperantist och möter mig på plattformen!