Varannan svensk kan tänka sig att sänka lönen för att behålla jobbet, visar en ny Sifoundersökning.
Men man måste fråga sig vad som ligger bakom svaren, påpekar forskare på Arbetslivsinstitutet.
I Sifoundersökningen, som presenteras i Göteborgs-Posten, fick 1 029 personer frågan: "Vad skulle du vara beredd att göra för att få behålla jobbet?". 51 procent svarade att de kunde tänka sig att sänka lönen med bibehållen arbetstid, eller jobba fler timmar med bibehållen lön. Fler män än kvinnor kunde tänka sig en försämring, liksom fler yngre än äldre.
TT:Är resultatet ett bakslag för facket?
Tryggheten att över huvud taget ha ett jobb är grundläggande för försörjningen. Med den här frågeställningen tycker nog en hel del att man får ta villkoren. Men om vi gick på en sådan här linje skulle arbetsgivarna kunna genomdriva försämringar under hot. Vi skulle få se lägre löner, samtidigt med fortsatta rationaliseringar och nedskärningar.
Det säger Christer Romilson, ordförande i Offentliganställdas Förhandlingsråd, till TT. Han tror att lönenivå och konjunkturläget påverkar inställningen till frågan och nämner exemplet SAS. Där gick piloterna med på frysta löner, medan transportarbetarförbundet stred för höjd lön. Förklaringen, anser han, ligger i piloternas bättre lön men osäkra arbetsmarknad. Det gjorde det lättare att acceptera mindre pengar, men svårare att bråka. Transportarbetarna har lättare att få nytt jobb, men vill inte sänka den lön som redan ligger på en förhållandevis låg nivå.
Sture Nordh, ordförande i TCO, är inne på samma linje:
Jag tycker nog att siffrorna är ganska väntade, om alternativen står mellan att förlora jobbet och att ha det kvar, säger han till TT.
Men han anser att det är fel att använda lönefrågan som lösning på ekonomiska problem ute på företagen eftersom man inte kan vara säker på vad som styr utvecklingen på lång sikt.
Det kan lika gärna vara investeringar eller affärsidéerna som är för svaga. Det är viktigt att lönerna hålls uppe. Dels för att anställda ska få en rimlig ersättning för det jobb som utförs, dels behövs successivt höjda löner för att öka pressen på att bli effektivare och utveckla ny teknik och öka sin produktivitet.
Lennart Hallsten är docent i psykologi och forskare på Arbetslivsinstitutet. Han pekar på vikten av att se på orsakerna bakom svaren.
Hur man svarar kan bero på konjunkturläget och möjligheten att få ett annat jobb. Rent allmänt kan man säga att försörjningsbördan och andra omgivande förhållanden påverkar hur man tänker, säger han till TT.
Han poängterar att det här är en hypotetisk fråga. Hur en person skulle reagera och tänka i verkligheten kan vara en helt annan sak.