Även kullagerjätten SKF väljer nu att dra ner på antalet börsnoteringar utomlands. SKF-aktien stryks från börserna i Paris och Zürich samt amerikanska Nasdaq.
Det finns ingen omsättning att tala om på de tre börserna, säger informationschefen Lars G Malmer.
Den årliga kostnaden för de tre noteringarna är visserligen försumbar för en koncern av SKF:s storlek. Enligt Malmer handlar det inte ens om miljonbelopp.
Men det kostar och det leder till administration och arbete och då ser vi att det inte är motiverat med tanke på omsättningen. Då är det lika bra att lämna de här börserna, säger han till TT.
Handeln i Paris, Zürich och på Nasdaq motsvarar cirka två procent av den totala omsättningen i SKF-aktien. 18 procent av handeln sker i London och 80 procent i Stockholm.
Handeln är i dag i Stockholm och London. De stora investerarna och ägarna, till exempel fonder, de köper där.
Ett annat skäl till avnoteringarna är, enligt SKF, globaliseringen av kapitalmarknaden.
Förr i världen var det så, att skulle vi delta i finansieringsprogram i olika länder var vi tvungna att vara noterade där. Så är det inte i dag, säger Lars G Malmer.
Fredagens besked innebär att SKF hakar på en trend som varit tydlig det senaste året: Allt fler svenska storbolag skär ned på antalet utländska börsnoteringar.
Fordonstillverkaren Volvo lämnade i början av 2003 börsen i Bryssel. Sedan tidigare är Volvoaktien avnoterad från Tokyobörsen. Stenbeckföretagen Kinnevik och Transcom ansökte om avnotering från Nasdaqbörsen i våras.
I vintras övergav vitvarukoncernen Electrolux börserna i Paris och Zürich, buss- och lastbilsjätten Scania lämnade New York-börsen och sparkoncernen Skandia avnoterade aktien från börsen i Köpenhamn.
Telekomjätten Ericsson beslöt i oktober i fjol att avnotera aktien från börserna i Paris, Tyskland och Zürich. Bakgrunden var att 99 procent av handeln i Ericssonaktien i dag sker i Stockholm, London och på Nasdaq.