Brädad av en krånglig koloss

Jag är brädad. Hon heter Petra och hon går mig på nerverna.

HEMLIKT2010-02-04 00:00

Det har varit ett jäkla tjat om det här fruntimret i ett par år, men nu mer än någonsin. I helgen satt jag ensam och ugglade stup i kvarten, allt medan Helggubben pysslade om denna Petra.

"Nu är hon riktigt het" kom han in och deklarerade nöjt. Och när vi satt i bastun (han blir väldigt skitig av gullandet med Petra) i ett av uthusen undslapp han sig, med rösten full av innerlig värme: "Hör du hur fint hon kurrar på andra sidan väggen?"

Petra är en pelletsbrännare och sanningen är att krångligare kärring får man leta efter. Det blir visserligen billigare uppvärmning än med den gamla oljebrännaren, men bara om man inte räknar in Helggubbens hundratals nedlagda arbetstimmar på denna fullfjädrade PMS-mackapär. Hon tjurar jämt!

Matarskruven har gått av tre gånger.

Motorn som driver matarskruven har skurit.

Tempgivaren till brännkammaren får ideligen tuppjuck.

Brännkammaren har rostat sönder.

På grund av snålhet inhandlades billig skräppellets från Småland, som var rena tjäran, varpå Petra korkade igen i hela fallröret.

Ni förstår att den här damen tar mycket tid i anspråk. Och inte kan jag ju kräva att han slutar springa hos henne heller, med nio plusgrader i huset . . .

Men lite svårt är det att dela Helggubbens eufori - "Wow, nu är hon uppe i 740 grader!" - när det lik förbannat bara är 15 grader i hans kök.

Vi bor i ena riktiga köldhål både jag och Helggubben. Det gäller att välja aktiviteter som man håller värmen av. Som att rulla runt i sänghalmen, filtförsedd titta på film nära kaminen - och laga mat.

För säkerhets skull med mycket creme fraiche och grädde. Fett håller värmen. Det vet varenda talgoxe.

2 gånger de senaste veckorna har jag kommit hem från jobbet bespetsad på att skotta i en timme för att ta mig upp till huset. Väl hemma fann jag att den långa uppfarten redan var skottad! Och en extragång till soptunnan likaså. Klas. En himlasänd granne.

3 katter blev med åren till en. Elsa och hennes unge Astor (sniff!) är ju i himlen. Sören var sist i sin kull och är klart känslomässigt handikappad. Han vill gosa, men vet inte hur man gör. Fast nu har han börjat sova i sängen. Längst ner i dubbelsängens hörn, så långt från mig som möjligt. Men ändå . . .

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!