Politiska händelser brukar Hemlikt-spalten inte nedlåta sig till, men nu kan jag inte hålla mig.
Det mest häpnadsväckande en folkvald kan ta sig för i Sverige är tydligen att bjuda in jobbarkompisar till sitt hem. Mediauppbådet har varit enormt och i paritet med att Maud och grabbarna valt rymdstationen ISS för sitt blockpolitikmys.
Västerbottens lilla Högfors invånarantal steg i ett nafs från 7 till 50 när press, inte bara från Sverige utan även övriga Europa, väl lyckats ta sig till denna "utpost".
Vi fick i "Aktuellt" veta exakt vad partiledarna skulle syssla med under de ystra dygnen i pittoresk miljö. Plantera tallplantor, sova i bagarbod och kanske skvalpa i en badtunna. Jojo.
Just badtunnan har väckt puritaner till liv. Badtunna, det är väl inte långt efter Rosengrens porrklubbsbesök, eller?
Reportrar och ledarskribenter gjorde sig smålustiga över partiledarnas lediga klädsel. Allt från Fredrik Reinfeldts "pyjamasaktiga" utstyrsel (en randig T-shirt så vitt jag såg) till Lars Leijonborgs präktiga folkhems-flanellskjorta.
Tja, aktiviteter på vischan gör sig väl bättre i såna kläder än i kostym, slips som täpper till andvägarna och knytblus, antar jag.
I P1 "Morgon" fortsatte bevakningen. Denna happening beskrevs som retorik på högsta nivå. En lika fullfjädrad som listig pr-kupp. Ett jippo.
Där går de omkring, partiledarna, bland kobajs och röda stugor, och gosar loss på Astrid Lindgrenvis i sommarens sista suck. Och vad de ska "komma överens om" är naturligtvis bestämt på förhand. För här ska i första hand tumlas runt i lantlig idyll.
Kunde man i allt detta rapporterande ana en löjeväckande nedlåtenhet när det gällde just den lantliga idyllen?
Är det så att merparten av dem som bevakar svensk inrikespolitik fullständigt har missat att en väldig massa människor:
l bor utanför tullarna
l bor i hus på landet
l därmed har långt till jobbet
l prioriterar natur framför avgaser
l hellre klär sig praktiskt än trendigt när de vistas utomhus.
l och för all del förlägger jobbmöten kolleger emellan till sina hem? Det är inget unikt direkt.
Vad tusan har det med Astrid Lindgren-idyll, skogsmulleliv eller gröna vågenflum att göra?
För mig handlar inte det här om politik utan om ett storstadsfenomen. Och egentligen struntar jag i om våra folkvalda konfererar på Harpsund, på Sergelplattan, i badtunnor eller lappkåtor.
Men jag föredrar att de överlägger i gummistövlar i buschen för våra skattepengar, framför att de gör det med att supa skallarna i bitar på porrklubb.
Och om en överläggning i hemmets vrå på landsbygden är det mest wild and crazy svenska politiker -- enligt media -- kan hitta på så blir jag lite småskraj.
Välkomna till verkligheten!
HEM-
LIKT