Då hade hon på nära håll följt händelserna som startade strax före midnatt. Hennes villa ligger bara ett 20-tal meter från behandlingshemmet.
- Det var ett jäkla liv på gatan där ungdomarna skrek, jagade varandra och sen började slå sönder fönsterrutor.
Britt-Marie gick ut på balkongen och såg snart att det brann i behandlingshemmets kök på andra våningen.
- Sen kom polisen som var tvungna att skjuta varningsskott. När jag tittade ner på gatan låg tre ungdomar platt på marken.
Farligt näraBritt-Marie väckte sin man och tillsammans flyttade de på bil och husvagn som stod farligt nära det brinnande huset.
- Först såg det ut som att brandmännen fick branden under kontroll, men sen sa det bara fuff...
Lågorna steg mot natthimlen. Den ljumma västvinden vräkte gnistregn mot Britt-Maries hus. Räddningstjänsten uppmanade henne att lämna sin bostad.
- De var osäkra på hur det skulle gå och började spruta vatten på huset.
Tillsammans med man, hund och katt tog Britt-Marie sin tillflykt till ett grannpar.
- De var jättegulliga och bjöd på kaffe.
"Ett jättejobb"Efter flera timmar i ovisshet kunde paret Garner återvända till sitt hus vid åttatiden på tisdagsmorgonen.
- Brandmännen gjorde ett jättejobb och ska ha jättemycket beröm. Det är så skönt att det finns en brandkår i Horn och jag hoppas att den får vara kvar för tid och evighet.
Britt-Marie Garner känner samtidigt vemod över att boplatsen för unga trasiga människor är borta.
- Det är synd. Det är säkert många som har kommit på rätt köl och blivit räddade tack vare behandlingshemmet.