Vildsvin, är svaret. För 30 år sedan fanns inga vildsvin alls i svensk natur. Nu uppskattas beståndet till minst 20 000 djur i alla sydsvenska landskap upp till Västmanland och Uppland. Om 20 år är de kanske 50 000. Men hur många har sett ett vilt vildsvin?
Det var 200 år sedan vildsvin senast strövad fritt i svenska marker men arten har en historia som sträcker sig ner till stenåldern.
Efter rymningar från hägn, etablerades på 70-talet en liten frigående skara på några hundra djur. Stammen ökade därefter snabbt med spridning främst i sydöstra Sverige. I Östergötland är det främst i norr och söder som vildsvinen fått fäste. Men även mellan Tåkern och Omberg har en grupp vildsvin etablerat sig.
Lokalt ställer vildsvinen till skada i odlingar. Ärter, vete, havre, sättpotatis, raps och alla typer av grönsaker lockar. Bök på golfbanor och fotbollsplaner förekommer.
Åtskilliga motioner om vildsvin har tagits upp på LRF-stämmor runt om i Sydsverige. Grundfrågorna är om vildsvin skall tillåtas i markerna och vem som i så fall skall hålla någon slags kontroll över beståndet.
Oro och klagomål på vildsvin är anledningen till att LRF ordnar fyra sammankomster med information om vildsvin. Det första mötet hölls i Hov vid Tåkern på tisdagen, det andra i går kväll i Kisa.
Vildsvinsforskaren Bosse Söderberg, som tidvis umgås med vildsvin på närhåll dagligen, avlivade myten om vildsvinens allmänna farlighet.
- Jag har aldrig varit med om några incidenter. De är fullständigt ofarliga, säger han.
Mycket få svenskar vet något om vildsvin. Kunskapsnivån är låg hos praktiskt taget alla, inklusive merparten av jägare, markägare och naturströvare.
Det underströks av LRF:s handläggare av jakt- och viltvårdsfrågor på förbundet, Börje Waldebring.
- Vi måste ta till oss kunskap om en ny art i markerna, en art som är nattaktiv, läraktig och svårjagad. Och vi måste samverka om jakt och skador i ett stort område. Som markägare och jägare äger vi i hög grad vildsvinsfrågan själva och har ansvaret, förklarade Börje Waldebring.
Vildsvinen behöver tillgång till skyddade daglegor. De uppskattar främst täta grandungar och vassar. Nattetid söker de mat inom ett område upp till en mil och mer från dagtillhållet. Det visar Bosse Söderbergs studier i trakterna av Nyköping och Katrineholm.
Vildsvin gör skador, visst, men enligt Söderberg alls inte så stora skador som många föreställer sig. På ett 70 000 hektar stort område anmäldes 103 skador, de flesta ganska begränsade i omfattning.
Att vildsvinen kommit för att stanna råder knappast några tvivel om. Men att få bort vildsvin från ett område är enligt jaktvårdskonsulenten Ulf Johansson inte alltför svårt.
- Först måste vi bestämma om vi vill ha vildsvin inom ett område eller inte. Därefter behövs samarbete över stora arealer, säger han.
Med hundar kan vildsvin skrämmas att lämna ett område. Eventuella skadeproblem flyttas också. Med organiserad jakt kan beståndet hållas på önskad nivå om jakten sätts in tidigt när en vildsvinsgrupp etablerat sig.
- Undvik hundjakt och börja med åteljakt, rekommenderar Ulf Johansson bestämt. Skall något skjutas, är det först och främst kultingar. Vildsvinssuggan lämnas till sist.
Ulf Johansson ser vildsvin, inte bara som bekymmer, utan också som en resurs.
- En fjolåring kan ha ett köttvärde på 800 - 1 000 kronor, konstaterar han.