Lasse finansierade i åratal sitt knarkande med att bryta sig in och stjäla i människors hem. Poliser saknar kunskap om hur inbrottstjuvar jobbar, och villaägare har ofta usla dörrlås och fönster, anser han.
– Folk låser om sig, jovisst. Men det är ofta skitlås. Fönster med små plasthakar till exempel, det är bara att dra till så släpper det, säger Lasse.
I dag har Lasse lagt missbruk och kriminalitet bakom sig. Han har jobb och lägenhet och lever i en stad i Östergötland. Corren ber honom berätta om livet och metoderna som inbrottstjuv för att villaägare och lägenhetsinnehavare bättre ska kunna skydda sig mot fortfarande aktiva tjuvar.
Lasse var en missbrukare som behövde pengar till narkotika och bröt sig in för att stjäla prylar som snabbt kunde säljas, av honom själv direkt till en köpare eller till en hälare som gav honom kontanter. Han bedömer att ett tiotal livsstilskriminella i Linköpingstrakten levde av bostadsinbrott när han var aktiv.
– En liten klick kan åstadkomma mycket, konstaterar han krasst.
Lasse har brutit sig in i lägenheter, villor, på landet, i stan. Han har aldrig åkt fast.
– Jag har aldrig torskat på ett bostadsinbrott. Risken att åka dit är så oerhört liten. Det mest kritiska är att ta sig till och från platsen, säger han.
Poliser som Corren talat med säger att bostadsinbrott är en svår utmaning, att tekniska spår ibland kan säkras men att spåren kan vara svåra att sedan knyta till någon gärningsman. Lasse hävdar att poliser lättare skulle upptäcka avslöjande mönster om de hade mer erfarenhet.
– Det finns mönster i hur olika tjuvar beter sig inne i huset. In tar sig alla på lämpligaste sätt, men hur man beter sig därinne är olika, hävdar Lasse.
– Jag drog ut lådor och rotade runt men smällde alltid igen allt igen så det syntes inte direkt att någon varit där. Andra river ut precis allt, sparkar runt i det, drar runt så i hela huset.
Lasse ger inte särskilt högt betyg åt polisens arbete mot inbrottstjuvar. Han tycker inte att polisen satsar på riktigt:
– Polisen måste ha en särskild grupp för bostadsinbrott, de måste avsätta mer resurser. Vanliga patruller som hamnar på inbrott har inte kunskaper, de kan pensla lite och ta lite foton och sedan får husägaren hem ett brev om att de inte har spaningsuppslag så ärendet är nedlagt, säger han.
En polisbil som cirkulerar i ett område kan avskräcka en inbrottstjuv och få honom att byta område, medger Lasse – men tillägger att polisbilar är sällsynta i villakvarter. Det bekräftas av poliser Corren talat med som säger att resurser saknas för att cirkulera i bostadsområden i sökandet efter eventuella tjuvar.
*Lasse" heter egentligen något annat.
"Lasses" tips och råd
Så tar sig tjuven in
Tjuven tar sig in på lämpligaste sätt beroende på husets design, förklarar Lasse.
En garagedörr, ett källarfönster, en altandörr– tjuven hittar den svagaste punkten.
– Det är ofta enkelt att ta en mejsel och bända, det blir knappt brytmärken. Måste man använda brytjärn så smäller det till en gång, det är inte så bra om man är i ett trapphus men sen är man inne om ingen märkt något, säger han.
Här letar tjuven
Folk är förutsägbara, enligt Lasse. När han brutit sig in i en bostad följde han alltid samma ordning:
– Jag gick först till sovrummet och kollade sängbord och underklädeslådor. Där gömmer folk kontanter och smycken. Sen tog jag vardagsrummet med byråer, lådor i skrivbord och sånt. Kontanter, telefoner, eventuellt prydnadssaker, surfplattor, ibland laptops var sånt jag tog. Inte tv-apparater, de är för stora. I köket letar man efter mediciner i skåpen, samma sak i badrummet.
Så skyddar du dig
Larm
Larm kan vara bra om det är direktlarm, men larm som enbart tjuter är ganska meningslöst, särskilt på landet. ”Det har hänt att larm gått igång och jag har dragit iväg från huset, men väntat i en skogskant och sett att ingen har kommit. Då gick jag in och fortsatte” säger Lasse.
Pengar
Måste du ha kontanter hemma, tejpa fast dem under bord, göm dem bland potatisen i matkällaren eller under en matta. Det ska vara oförutsägbara platser.
Fönster och dörrar
Stäng alla fönster och balkongdörrar när du går hemifrån. Det ska vara säkerhetskedjor på balkongdörrar så att det väsnas om någon försöker bryta upp dörren. Fönster ska ha så många spröjs som möjligt, små rutor försvårar för tjuven att krypa in eller bära ut saker.
Byt handtag på gamla altandörrar, annars är sprinten enkel att bara vrida av.
Ytterdörrar ska ha nyckellås även på insidan, inte låsvred.
Även fönster ska ha nyckellås på insidan, små klena hakar är enkelt att bryta loss.
Lampor
Tända lampor, timers och relä så att belysning tänds när någon rör sig vid huset är inte starka skydd, men kan bidra till att tjuven väljer en annan bostad.
Tjuven lägger ut spår
Många går hemifrån och lämnar lampor tända i hopp om att få tjuven att tro att folk är hemma. Men tjuven cirkulerar i området, är huset intressant bevakar han det och ser snart om det sker rörelse eller lampor tänds eller släcks.
En given metod är att ringa på i bostaden. Öppnar någon frågar tjuven efter en person och ursäktar sig med att det var fel dörr.
Ett annat sätt är ett mynt på farstukvisten, ställa en sopborste framför dörren, en ölburk på soptunnan eller lägga en sten på brevlådan; är bostaden befolkad så tas de bort. Ligger de kvar är kusten klar.
Så väljer tjuven
Villor som ligger lite avskilt är att föredra. Längst bort på en gata, eller med trädgård mot en cykelbana eller skogsdunge, eller med uppvuxna häckar som ger insynsskydd. Inglasade uterum är perfekt, glaset isolerar och tjuven kan ostört bryta sig vidare in i själva bostaden.
Lägenheter på bottenplan är bra om de har balkong, annars måste det finnas fönster som går att klättra in i. Ska tjuven bryta upp ytterdörren till en lägenhet från ett trapphus lyssnar han efter ljud och rörelse från grann-lägenheterna, men själva brytet går ofta snabbt eftersom låsen ofta är av låg kvalitet.
Villor på landet är svårt, det syns om man kommer med bil och stannar man på någon skogsväg och går så syns bilen och man syns där man går, folk är uppmärksamma på landet.