Forskning och medierapportering visar att vissa minoritetsgrupper har dÄliga erfarenheter av polisen och upplever sig mer kontrollerade Àn andra. Mot den bakgrunden har Brottsförebyggande rÄdet efter önskan frÄn polisen utrett hur myndigheten arbetar med sÄ kallad profilering och likabehandling med sÀrskilt fokus pÄ etnicitet.
ââAtt fĂ„ förfrĂ„gan frĂ„n polisen var bra. Det visar att de tar frĂ„gan pĂ„ allvar och vill utvecklas, sĂ€ger Anna Ăström, projektledare för studien.
Utredarna har bland annat intervjuat ett 70-tal poliser pĂ„ chefsnivĂ„ och i yttre tjĂ€nst. DĂ€r framkommer olika uppfattningar om vilken betydelse etnicitet har i profileringsarbetet â alltsĂ„ dĂ„ poliser i yttre tjĂ€nst ska bedöma om nĂ„gon Ă€r intressant att kontrollera.
Skilda uppfattningar
Vissa menar att det varken Àr relevant eller anvÀnds i profileringsarbetet, medan andra ger uttryck för att det kan vara anvÀndbart och rimligt utifrÄn fördelning av brottsligheten. En tredje uppfattning Àr att diskriminerande profilering kan förekomma pÄ grund av fördomar.
ââVi tycker vĂ€l att de första tvĂ„ uppfattningarna Ă€r lite problematiska, och nĂ„gonting som myndigheten behöver diskutera vidare.
Vidare har man analyserat misstankar om narkotikabrott och undersökt hur andelen felaktiga misstankar fördelas pÄ etnicitet. Totalt ingÄr drygt 200 000 misstankar frÄn 2019 till 2021 om narkotikabrott för eget bruk, överlÄtelse och innehav.
ââDet vi framför allt tittar pĂ„ Ă€r trĂ€ffsĂ€kerheten i misstankarna, eller "bom-frekvensen", det vill sĂ€ga hur ofta polisen skriver av misstanken som "ej brott", sĂ€ger Lars Lewenhagen, utredare pĂ„ BrĂ„.
Om poliser styrs av fördomar och utan grund kontrollerar en viss grupp i högre utstrÀckning kommer det rimligtvis leda till en högre felmarginal, Àr antagandet. Det innebÀr dock inte att skillnader i trÀffsÀkerhet alltid beror pÄ diskriminering, framhÄller BrÄ.
Eritrea och Afghanistan
Analysen visar att det inte finns skillnader utifrĂ„n etnicitet gĂ€llande misstankar om bruk och överlĂ„telse â men dĂ€remot finns det stora skillnader vad gĂ€ller misstankar om innehav.
För personer med tvÄ inrikes födda förÀldrar Àr "bom-frekvensen" 15 procent i de Àrendena, medan det för personer med förÀldrar födda utomlands Àr 27 procent. Skillnaden Àr Ànnu större dÄ man grupperar de misstÀnkta pÄ moderns födelseland. Allra högst "bom-frekvens" syns hos de med en mamma född i ett afrikanskt land som Eritrea, eller ett sydvÀstasiatiskt land som Afghanistan.
ââDet kan vara ett utslag av diskriminerande etnisk profilering, sĂ€ger Lars Lewenhagen.
Analysen visar Àven stora skillnader mellan polisregionerna. Minst skillnader utifrÄn etnicitet finns i region VÀst och störst i region Nord.
ââNord sticker ut Ă„t ena hĂ„llet och VĂ€st Ă„t det andra. Och i VĂ€st vet vi att man bland annat jobbar vĂ€ldigt mycket med bemötandefrĂ„gor, sĂ€ger Anna Ăström.
Resultaten har kontrollerats för en rad variabler, men oavsett vilka som inkluderas och vilken region som studeras framkommer systematiska skillnader i "bom-frekvensen" utifrÄn etnicitet.
Ăven om man inte sĂ€kert kan sĂ€ga att diskriminerande etnisk profilering Ă€r orsaken sĂ„ Ă€r resultatet nĂ„got som polisen mĂ„ste ta pĂ„ allvar, sĂ€ger Anna Ăström.
ââDet hĂ€r Ă€r nĂ„got som myndigheten mĂ„ste undersöka vidare.