Rättegången mot Noury inledd – hävdar tortyr

Hamid Noury dömdes i tingsrätten mot sitt nekande för grovt folkrättsbrott och mord i samband med massavrättningar av politiska fångar i Iran 1988. Domen har överklagats av både försvaret, som vill få Noury frikänd, och åklagarsidan, som vill att han döms på flera punkter.

När rättegången på onsdagen inleddes i Attunda tingsrätt, dit den flyttats från Svea hovrätt, fick Noury till slut visas ut ur salen sedan han vägrat sluta prata.

Efter att ha kysst koranen och lagt huvudet mot boken började han gestikulera och krävde att få ordet.

– Jag har utsatts för tortyrliknande behandling, sade Noury och pekade på den långa tid han suttit isolerad, att han inte fått glasögon med rätt styrka och inte får ha kontakt med sin familj.

Han deklarerade vidare att han vägrar delta i det han kallade en "skenrättegång" om inte rätten lovade att tillgodose hans krav.

Isolerad i tre år

Thomas Bodström, Nourys försvarare i hovrätten, konstaterar att hans klient har hållits isolerad i tre år, och att den långa häktningstiden är att likställa med tortyr.

– Det ligger faktiskt i linje med vad han säger och är jämförbart med tortyr, säger Bodström och pekar på att Sverige fått kritik av FN för långa häktestider i isolering.

Hovrätten avslog i december försvarets begäran om att få åtalet avvisat med hänvisning till att svensk domstol saknar behörighet att åtala Noury. Försvaret har enligt Bodström överklagat beslutet till Högsta domstolen.

– Vi har överklagat det, men det kommer att tas upp efter hovrättens dom. Jag tror att det finns stora chanser att Högsta domstolen ändrar det, säger han och tillägger:

– Jag tror att Sverige skulle tycka att det var väldigt märkligt om Iran höll en rättegång mot en svensk för vad han eventuellt har gjort sig skyldig till mot andra svenskar i Sverige för 35 år sedan, där man dessutom inte skulle kunna få bevisning från Sverige.

Frivilligt?

Noury lurades till Sverige under förevändningen att han skulle träffa släktingar, och greps när han landade på Arlanda i november 2019. Thomas Bodström anser därför inte, som tingsrätten, att Noury har kommit till Sverige frivilligt.

– Jag menar att man inte kommer frivilligt om man har blivit lurad, så jag tycker att man ska titta närmare på varför han har kommit till Sverige.

Enligt Bodström finns mycket som talar för en friande dom i hovrätten. Försvaret, säger han, kommer bland annat att ta sikte på frågan om hur relationen mellan Irans regim och Folkets mujahedin ska definieras och åtalspunkten som gäller mord.

– För att dömas till mord ska man ju aktivt ha varit med och dödat någon. Men trots att domen är på flera hundra sidor så talar man inte om det, utan om allt annat han har gjort – om det nu är han.

Åklagare redogjorde

Sedan 61-åringen förts ut ur salen ägnades den första rättegångsdagen helt åt åklagarsidans sakframställan.

Kammaråklagare Martina Winslow redogjorde inledningsvis för skeendena som ledde fram till konflikten mellan den iranska regimen och motståndsrörelsen Folkets mujahedin, som föranledde massavrättningarna sommaren 1988.

Därefter följde genomgångar av bland annat Irans straffrättsliga system, det internationella folkrättsliga regelverket och kriget mellan Iran och Irak 1980–1988.

Åklagarens sakframställan är tänkt att fortsätta under torsdagen och fredagen. Därefter följer framställningar av målsägandebiträden följt av försvaret. Hovrättsförhandlingen är planerad att pågå till hösten 2023.