PÄ spinkiga ben, och med lite ryckiga steg, spatserar fem smÄ dunbollar runt. Drygt tio dagar gamla ger de Ànnu ett lite förvirrat intryck.
Pipandet frĂ„n ungarna, som Ă€r av arten sydlig kĂ€rrsnĂ€ppa, drunknar nĂ€stan i den hĂ„rda blĂ„sten kring Ottenby fĂ„gelstation pĂ„ Ălands sydspets, dĂ€r de lever sina första veckor i en voljĂ€r som tillfĂ€lligt byggts upp pĂ„ strandĂ€ngen.
I mÄnadsskiftet april-maj samlades 16 Àgg in frÄn bon pÄ strandÀngen. Sedan gjorde klÀckningsmaskiner det jobb som mamma- och pappasnÀpporna annars solidariskt delar pÄ: att vÀrma och rulla runt Àggen i tre veckor, innan ungarna tittar fram.
Syftet med uppfödningsmetoden, som kallas headstarting, Àr att Àgg och nyfödda ungar inte ska falla offer för exempelvis krÄkfÄglar eller rÀvar. Det Àr första gÄngen metoden anvÀnds i Sverige.
ââDet hĂ€r Ă€r ingen lösning pĂ„ problemet. Men det Ă€r ett sĂ€tt att förhoppningsvis rĂ€dda den spillra sydliga kĂ€rrsnĂ€ppor som finns kvar i Sverige, sĂ„ att arten inte dör ut, sĂ€ger Emma Nygren.
Hon arbetar pĂ„ Nordens Ark som tillsammans med Birdlife Sverige driver projektet âRĂ€dda sydlig kĂ€rrsnĂ€ppaâ med pengar frĂ„n Postkodlotteriet.
Utraderad pÄ vissa hÄll
Arten har gÄtt frÄn att vara allmÀn i södra Sverige till akut hotad. Antalet sydliga kÀrrsnÀppor i landet har störtdykt frÄn ett tusental par för i början av 1900-talet, till uppskattningsvis ett femtiotal par i dag.
De flesta finns hĂ€r pĂ„ södra Ăland. Ett fĂ„tal kring skĂ„nska Falsterbo. I Halland, tidigare ett starkt fĂ€ste, Ă€r den helt utraderad.
Vad Ă€r det dĂ„ som â nĂ€stan â tagit kĂ„l pĂ„ den sydliga kĂ€rrsnĂ€ppan?
ââFramför allt att vi mĂ€nniskor förstört dess livsmiljöer, sĂ€ger Dick Liljegren, ansvarig för fĂ„glar pĂ„ Nordens Ark.
Arten Ă€r beroende av strandĂ€ngar och vĂ„tmarker för sin överlevnad. Men nĂ€r stora arealer av Sverige dikats ut för att bli odlingsmark har denna naturtyp successivt försvunnit. Ăven minskat bete har lett till att boplatserna vuxit igen, och trĂ€d och buskar som planterats har blivit perfekta gömstĂ€llen för exempelvis krĂ„kfĂ„glar som vill sno Ă€gg.
FörÀndringarna har drabbat en rad fÄgelarter.
ââAtt strandĂ€ngarna blivit sĂ„ mycket fattigare pĂ„ fĂ„glar Ă€r en dyster upplevelse.
Det sÀger Anders Wirdheim som skÄdat fÄglar lÀngs Hallandskusten sedan 1960-talet och sett den sydliga kÀrrsnÀppan successivt försvinna.
ââNĂ€r jag var liten och cyklade ut kunde man fĂ„ se den och höra spelet om vĂ„ren, pĂ„ vissa platser fanns rĂ€tt mĂ„nga. Norr om Halmstad fanns den fram till för fem, tio Ă„r sedan. Nu Ă€r den borta.
En krÀsen fÄgel
Projektet pĂ„ Ăland handlar förutom om uppfödning Ă€ven om att göra Ă„tgĂ€rder i den sydliga kĂ€rrsnĂ€ppans livsmiljö. Till exempel att plugga igen diken för att Ă„terstĂ€lla vattensamlingar och se till att markerna betas lagom hĂ„rt, sĂ„ att grĂ€set blir lagom lĂ„ngt.
ââDet Ă€r en fĂ„gelart med höga och tydliga krav, sĂ€ger Eleonor Karlsson frĂ„n Birdlife Sverige.
Hon förklarar att den sydliga kĂ€rrsnĂ€ppan Ă€r en sĂ„ kallad flaggskeppsart â en representant för en hel grupp vadare och andfĂ„glar som minskat drastiskt till följd av att vi mĂ€nniskor ritat om landskapet lĂ€ngs kusterna.
ââKan vi skapa förutsĂ€ttningar som gör att den klarar sig rĂ€ddar vi mĂ„nga fler arter pĂ„ köpet, sĂ€ger Eleonor Karlsson.
Ett sÄdant exempel Àr den vitsvarta tofsvipan som plötsligen svischar fram över voljÀren i ett utfall mot en nÀrgÄngen krÄka, strandskatan ett annat.
NedskÀrningar slÄr hÄrt
Det gĂ„r allt sĂ€mre för flera fĂ„gelarter i Sverige. En dryg fjĂ€rdedel av de 245 arter som hĂ€ckar i hĂ€r minskar sĂ„ pass kraftigt att de rödlistats â och trenden gĂ„r Ă„t fel hĂ„ll. Mellan 2015 och 2020 ökade antalet rödlistade fĂ„gelarter med 21 procent.
Samtidigt har regeringens nedskÀrningar pÄ miljöomrÄdet lett till en halvering av budgeten för ÄtgÀrdsprogram för hotade arter, som finns för exempelvis sydlig kÀrrsnÀppa.
I Kalmar lĂ€n, som Ăland tillhör, har de flesta Ă„tgĂ€rdsprogram fĂ„tt krympas rejĂ€lt. Inte en krona kan i Ă„r lĂ€ggas pĂ„ det som rör sydlig kĂ€rrsnĂ€ppa. De minskade resurserna drabbar den biologiska mĂ„ngfalden generellt och hotade arter specifikt, uppger Martin Unell pĂ„ lĂ€nsstyrelsen i Kalmar.
I SkÄne, dÀr bara nÄgra fÄ sydliga kÀrrsnÀppor finns kvar, uppger lÀnsstyrelsen att man bara har pengar till det allra nödvÀndigaste.
Regeringens nedskÀrningar har Àven slagit hÄrt mot skötsel av strandÀngar, gamla ekhagar, slÄtterÀngar och andra viktiga livsmiljöer för hotade djurarter.
RĂ€tt att utrota?
För sydlig kĂ€rrsnĂ€ppa kan projektet pĂ„ Ăland kompensera till viss del, menar Emma Nygren.
ââMen man kan tycka att vi har ett gemensamt ansvar för att rĂ€dda den artrikedom som finns kvar i vĂ„rt land. Har vi verkligen rĂ€tt att utrota arter sĂ„som vi gör nu? NĂ€r de Ă€r borta, sĂ„ Ă€r det för gott.
Ăn sĂ„ lĂ€nge tar ungarna i voljĂ€ren som bĂ€st ett flaxande skutt. NĂ€r vingarna bĂ€r lite mer flyttas de till en annan voljĂ€r, beklĂ€dd med mjukt tyg för att flygtrĂ€ningen inte ska sluta i en skada. Och nĂ€r de Ă€r flygga, som det heter pĂ„ ornitologsprĂ„k, slĂ€pps de ut.
Bara nĂ„gra veckor dĂ€refter berĂ€knas de pĂ„börja sin fĂ€rd mot VĂ€stafrika. Alla Ă€r ringmĂ€rkta för att se hur mĂ„nga som Ă„tervĂ€nder till Ăland nĂ€sta Ă„r. FörvĂ€ntningarna kan tyckas lĂ„gt stĂ€llda:
ââFĂ„r vi ett enda nytt par som börjar hĂ€cka hĂ€r, sĂ„ Ă€r det en framgĂ„ng, sĂ€ger Nygren.
Vill föda upp fler arter
Det tillhör vanligheterna att mer Àn hÀlften aldrig ÄtervÀnder frÄn sin första flytt, utan dukar under. Klarar de resan kan de bli uppemot 20 Är gamla.
Om projektet pÄ nÄgra Ärs sikt visar sig kunna stoppa minskningen av sydliga kÀrrsnÀppor Àr förhoppningen att fÄ pengar, helst frÄn EU, för att göra motsvarande för fler svenska fÄgelarter. Listan över dem som skulle behöva insatsen kan göras lÄng, sÀger Dick Liljegren.
ââStorspov, rödspov, brushane⊠Det gĂ„r dĂ„ligt för mĂ„nga vadare i södra Sverige och för flera av dem börjar tiden bli knapp.