Krislager för lÀkemedel möjliga om tre Är

Beredskapslager för lÀkemedel kan vara pÄ plats om tre Är om arbetet sÀtts i gÄng i dag. Det sÀger regeringens utredare som nu lÀmnat sina förslag pÄ hur den svenska sjukvÄrdens krisberedskap kan stÀrkas.

Åsa Kullgren, regeringens sĂ€rskilda utredare, överlĂ€mnar sitt delbetĂ€nkande "En stĂ€rkt försörjningsberedskap för hĂ€lso- och sjukvĂ„rden" till socialminister Lena Hallengren vid en presstrĂ€ff i Rosenbad.

Åsa Kullgren, regeringens sĂ€rskilda utredare, överlĂ€mnar sitt delbetĂ€nkande "En stĂ€rkt försörjningsberedskap för hĂ€lso- och sjukvĂ„rden" till socialminister Lena Hallengren vid en presstrĂ€ff i Rosenbad.

Foto: Jessica Gow/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2021-03-31 12:25

Coronapandemin har gjort frÄgan om lagerhÄllning av sjukvÄrdsprodukter och lÀkemedel högaktuell. I början av krisen nÀr behovet av artiklar för sjukvÄrden blev kritiskt slogs lÀnder om att upphandla leveranser.

Under onsdagen presenterade regeringens utredare Åsa Kullgren flera konkreta Ă„tgĂ€rder som kan vidtas för att stĂ€rka den svenska krisberedskapen.

I arbetet har hon hÀmtat inspiration frÄn Finland, som i den inledande krisen klarade sig bÀttre Àn andra lÀnder med tanke pÄ sina sjukvÄrdslager.

– Om betĂ€nkandet genomförs fullt ut skulle jag sĂ€ga att vi fĂ„r en bĂ€ttre beredskap Ă€n i Finland, sĂ€ger Åsa Kullgren.

SjukvÄrden har slimmat sin lagerhÄllning och arbetar i dag efter en "just in time"-modell. Det gör utrymmet för störningar begrÀnsat, vilket visade sig inte minst 2019 dÄ leverantören ApotekstjÀnst drabbades av problem vilket ledde till sjukvÄrden fick stÀlla in planerade operationer.

Nervgas och motgift

Kullgren föreslÄr en lagerhÄllning i tre steg. Den första och största nivÄn Àr en lagerhÄllning för vardagliga produkter pÄ apotek och i hemmen, ett lager som ska rÀcka i en mÄnad.

I nivÄ tvÄ handlar det om en kris- eller krigssituation dÄ lagren ska rÀcka i sex mÄnader. Ansvaret för dessa ska ligga hos kommunerna och regionerna och för lÀkemedel hos lÀkemedelsföretagen.

NivÄ tre Àr ett statligt sÀkerhetslager som ska kunna innehÄlla lÀkemedel mot nervgas, narkoslÀkemedel eller vissa antidoter, som anvÀnds vid akuta förgiftningar.

– Det gĂ„r inte att hĂ„lla lager som klarar lĂ„ngvariga kriser. Till slut tar lagren slut. Men med en god lagerhĂ„llning sĂ„ köper vi oss tid för att sĂ€kerstĂ€lla att Sverige fĂ„r tillgĂ„ng till sjukvĂ„rdsprodukter genom inköp, sĂ€ger Åsa Kullgren.

Det finns ocksÄ en fjÀrde nivÄ som handlar om att Sverige ska ha en egen beredskap att kunna tillverka nödvÀndiga lÀkemedel och sjukvÄrdsprodukter. Det kan ocksÄ omfatta vacciner.

16 miljarder kronor

Utredningen föreslÄr fler ÄtgÀrder pÄ krisberedskapsomrÄdet, som beredskapsapotek och ett större ansvar för Socialstyrelsen. Kullgren bedömer att kostnaden för allt landar pÄ 16,2 miljarder kronor fram till 2035. Om arbetet sÀtts i gÄng i dag kan Sverige inom nÄgra Är fÄ en bÀttre beredskap, sÀger hon.

– Jag tror framför allt att nĂ€r det gĂ€ller lĂ€kemedel sĂ„ kan vi snabbt fĂ„ ett bra system att fungera. Det kan ta ett par tre Ă„r, det beror lite pĂ„ hur snabbt man kan jobba med detta i regeringskansliet.

Vad gĂ€ller sjukvĂ„rdsprodukter, som Ă€r ett mycket mer omfattande system som innefattar 800 000 olika typer av artiklar, kan Sverige ha en bĂ€ttre beredskap om fem Ă„r om arbetet drar i gĂ„ng omedelbart.

"FrÄgor om liv och död"

Socialminister Lena Hallengren (S), som ocksÄ deltog pÄ presentationen, stÀller sig positiv till utredningen men vill inte ge nÄgra besked om vad regeringen kommer att gÄ vidare med. Men att lager byggs Àr viktigt, anser hon.

– Nu kommer regeringen och remissinsatserna att analysera förslagen. Det Ă€r min och regeringens ambition att skyndsamt ta vidare arbetet att stĂ€rka samhĂ€llet och vĂ„rdens krisberedskap, sĂ€ger Hallengren.

PĂ„ frĂ„gan om varför Sverige inte har haft nĂ„gra beredskapslager svarar socialministern att Sverige inte varit ensamt om att jobba enligt "just in time"-modellen. Hade beredskapsarbetet gjorts för 10–15 Ă„r sedan skulle lĂ€get sett annorlunda ut. Nu vill hon att staten tar ett större ansvar.

– Vi kan inte lĂ€gga hĂ€lso- och sjukvĂ„rdens beredskap och frĂ„gor om liv och död i hĂ€nderna pĂ„ marknaden.

Fakta: Utredningen om sjukvÄrdens beredskap

Utredningen om hÀlso- och sjukvÄrdens beredskap (S 2018:09) tillsattes i augusti 2018 och ska slutredovisas 28 februari 2022.

Utredaren Åsa Kullgren ska göra en översyn av hĂ€lso- och sjukvĂ„rdens beredskap inför och vid allvarliga hĂ€ndelser i fredstid och höjd beredskap.

Hon föreslÄr flera ÄtgÀrder, bland annat:

Den offentligfinansierade sjukvÄrden ÄlÀggs ett krav att hÄlla lager av lÀkemedel och andra sjukvÄrds­produkter. Kravet ska omfatta en mÄnads normalförbrukning.

En ny lag som reglerar vilka sjukvÄrdsprodukter som ska beredskapslagras för att klara kriser och krig. Lagen stÀller krav pÄ att lagra sjukvÄrds­produkter i en mÀngd som motsvarar sex mÄnaders normalförbrukning.

Sverige ska ha en egen beredskap att kunna tillverka nödvÀndiga lÀkemedel och sjukvÄrdsprodukter. Det kan ocksÄ omfatta vacciner.

Socialstyrelsen tilldelas befogenhet att besluta om prioriteringar och omfördelning av sjukvÄrdsprodukter.

LÀkemedelsverket ska skapa nationella lÀgesbilder över tillgÄngen till lÀkemedel och medicintekniska produkter.

Socialstyrelsen ska teckna avtal med distributörer för att kunna leverera sjukvÄrdsprodukter till vÄrdgivare i kris eller krig.

Apoteket AB ska inrÀtta beredskapsapotek med geografisk spridning över hela landet.

KĂ€lla: Regeringskansliet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!