Krislager för läkemedel möjliga om tre år

Coronapandemin har gjort frågan om lagerhållning av sjukvårdsprodukter och läkemedel högaktuell. I början av krisen när behovet av artiklar för sjukvården blev kritiskt slogs länder om att upphandla leveranser.

Under onsdagen presenterade regeringens utredare Åsa Kullgren flera konkreta åtgärder som kan vidtas för att stärka den svenska krisberedskapen.

I arbetet har hon hämtat inspiration från Finland, som i den inledande krisen klarade sig bättre än andra länder med tanke på sina sjukvårdslager.

– Om betänkandet genomförs fullt ut skulle jag säga att vi får en bättre beredskap än i Finland, säger Åsa Kullgren.

Sjukvården har slimmat sin lagerhållning och arbetar i dag efter en "just in time"-modell. Det gör utrymmet för störningar begränsat, vilket visade sig inte minst 2019 då leverantören Apotekstjänst drabbades av problem vilket ledde till sjukvården fick ställa in planerade operationer.

Nervgas och motgift

Kullgren föreslår en lagerhållning i tre steg. Den första och största nivån är en lagerhållning för vardagliga produkter på apotek och i hemmen, ett lager som ska räcka i en månad.

I nivå två handlar det om en kris- eller krigssituation då lagren ska räcka i sex månader. Ansvaret för dessa ska ligga hos kommunerna och regionerna och för läkemedel hos läkemedelsföretagen.

Nivå tre är ett statligt säkerhetslager som ska kunna innehålla läkemedel mot nervgas, narkosläkemedel eller vissa antidoter, som används vid akuta förgiftningar.

– Det går inte att hålla lager som klarar långvariga kriser. Till slut tar lagren slut. Men med en god lagerhållning så köper vi oss tid för att säkerställa att Sverige får tillgång till sjukvårdsprodukter genom inköp, säger Åsa Kullgren.

Det finns också en fjärde nivå som handlar om att Sverige ska ha en egen beredskap att kunna tillverka nödvändiga läkemedel och sjukvårdsprodukter. Det kan också omfatta vacciner.

16 miljarder kronor

Utredningen föreslår fler åtgärder på krisberedskapsområdet, som beredskapsapotek och ett större ansvar för Socialstyrelsen. Kullgren bedömer att kostnaden för allt landar på 16,2 miljarder kronor fram till 2035. Om arbetet sätts i gång i dag kan Sverige inom några år få en bättre beredskap, säger hon.

– Jag tror framför allt att när det gäller läkemedel så kan vi snabbt få ett bra system att fungera. Det kan ta ett par tre år, det beror lite på hur snabbt man kan jobba med detta i regeringskansliet.

Vad gäller sjukvårdsprodukter, som är ett mycket mer omfattande system som innefattar 800 000 olika typer av artiklar, kan Sverige ha en bättre beredskap om fem år om arbetet drar i gång omedelbart.

"Frågor om liv och död"

Socialminister Lena Hallengren (S), som också deltog på presentationen, ställer sig positiv till utredningen men vill inte ge några besked om vad regeringen kommer att gå vidare med. Men att lager byggs är viktigt, anser hon.

– Nu kommer regeringen och remissinsatserna att analysera förslagen. Det är min och regeringens ambition att skyndsamt ta vidare arbetet att stärka samhället och vårdens krisberedskap, säger Hallengren.

På frågan om varför Sverige inte har haft några beredskapslager svarar socialministern att Sverige inte varit ensamt om att jobba enligt "just in time"-modellen. Hade beredskapsarbetet gjorts för 10–15 år sedan skulle läget sett annorlunda ut. Nu vill hon att staten tar ett större ansvar.

– Vi kan inte lägga hälso- och sjukvårdens beredskap och frågor om liv och död i händerna på marknaden.