FrĂ„n och med mĂ„ndag fĂ„r högstadieskolorna i Sverige möjlighet att bedriva fjĂ€rr- eller distansundervisning. Det ska ses som ytterligare ett verktyg för att hindra smittspridningen, sade utbildningsminister Anna Ekström (S) pĂ„ en presstrĂ€ff i veckan â nĂ€r förordningsĂ€ndringen som tillĂ„ter distansen aviserades.
Samtidigt pÄminde ministern om grundskolans skyldighet enligt skollagen att erbjuda nÀringsriktiga mÄltider kvarstÄr.
Gymnasieskolorna bedrev under stora delar av fjolÄret sin undervisning pÄ distans, men har till skillnad frÄn grundskolan ingen skyldighet att förse eleverna med mat, vilket mÄnga ÀndÄ har gjort.
FrÄgan om hur varje enskild högstadieskola ska kunna förse elever med skolmat i samband med distansundervisning sköts dock bÀst lokalt, sade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson pÄ presstrÀffen.
Olika förutsÀttningar
ââFörutsĂ€ttningarna ser vĂ€ldigt olika ut. Det kan vara sĂ„ att man lĂ„ter eleverna komma till skolan och Ă€ta vid givna tidpunkter, men det kan ocksĂ„ vara sĂ„ att man ser till att elever hĂ€mtar matpaket.
ââFörst mĂ„ste man naturligtvis fĂ„ klart för sig hur mĂ„nga elever som vill ha del av skolmaten, sade Fredriksson.
Men klart Ă€r att skolmaten Ă€r dagens viktigaste mĂ„ltid för mĂ„nga barn i Sverige â och om den nu kan komma att bytas ut mot sĂ€mre alternativ hemma kan det fĂ„ negativa effekter.
Det sÀger Liselotte SchÀfer Elinder, professor i folkhÀlsovetenskap vid Karolinska institutet (KI). Hon Àr Àven handlÀggare pÄ Centrum för epidemiologi och samhÀllsmedicin (CES), som driver det webbaserade verktyget Skolmatsverige. Syftet: att hjÀlpa skolor över hela Sverige med att utveckla kvaliteten pÄ skolmaten.
ââSkolmaten Ă€r en vĂ€ldigt viktig mĂ„ltid, speciellt för dem som har sĂ€mre matvanor hemifrĂ„n. SkolmĂ„ltiden har i genomsnitt högre nĂ€ringstĂ€thet och högre kvalitet Ă€n det de Ă€ter resten av dagen.
Sociala skillnader
Bland annat fÄr barnen i genomsnitt hÀlften av sitt dagliga grönsaksintag frÄn skolmÄltiden, sÀger Liselotte SchÀfer Elinder.
För barn som fÄr vÀldigt bra mat hemifrÄn blir det ett mindre problem att avvara mÄltiden, men för barn som fÄr sÀmre mat, ofta barn frÄn familjer med lÀgre utbildning och lÄg inkomst, Àr skolmÄltiden extra viktig.
ââAtt vi har barnfetma och ohĂ€lsosamma matvanor i Sverige beror inte pĂ„ skolmaten. Utan det beror pĂ„ den mat som serveras i hemmet och pĂ„ fritiden. Vi ser vĂ€ldigt stora sociala skillnader, nĂ€r det gĂ€ller matvanor och övervikt och fetma, sĂ€ger Liselotte SchĂ€fer Elinder.
Om skolmaten dÀrmed inte nÄr vissa barn under en period riskerar de sociala hÀlsoskillnaderna att förstÀrkas.
ââDet tror jag man kan vara ganska sĂ€ker pĂ„. Ju lĂ€ngre period barnen inte fĂ„r skolmat desto sĂ€mre blir det. Nu fĂ„r vi se hur lĂ€nge det hĂ€r hĂ„ller i sig och om skolorna Ă€ndĂ„ lyckas servera lunch. PĂ„ kort sikt hĂ€nder inget, men pĂ„ lĂ€ngre sikt tror jag definitivt det skulle fĂ„ stor betydelse för barns hĂ€lsa om de inte fĂ„r sin mat i skolan.