Personer som har blodgrupp A, B eller AB löper en högre risk att drabbas av hjÀrt-kÀrlsjukdom, som blodproppar, jÀmfört med personer som har blodgrupp 0.
Men eftersom vi Àrver tvÄ arvsanlag, ett frÄn mamma och ett frÄn pappa, kan en person med exempelvis blodgrupp A, antingen vara AA eller A0, eftersom A-genen "maskerar" 0-genen. Om en person som bÀr pÄ anlagen A0 testar sig pÄ traditionellt vis med hjÀlp av ett blodprov, fÄr alltsÄ personen svaret att hen har blodgrupp A, precis som en person som bÀr pÄ anlagen AA.
Men nu visar forskning vid Uppsala universitet att huruvida vi bÀr pÄ ett eller tvÄ anlag för A eller B, har stor betydelse för sjukdomsrisken.
"Det Àr stor skillnad. Det Àr kort sagt dubbelt sÄ hög risk risk att fÄ blodpropp om man bÀr pÄ tvÄ kopior av A eller B Àn bara en", sÀger Julia Höglund, doktorand vid Uppsala universitet och försteförfattare till den aktuella studien, i ett pressmeddelande.
DÀrför Àr ett genetiskt test bÀttre pÄ att avgöra sjukdomsrisken, Àn ett vanligt blodgruppstest, skriver forskarna. Eftersom man i samband med ett sÄdant test kontrollerar bÄda arvsanlagen.
"Det syns inte vid ett vanligt blodprov, eftersom bÄde A och B maskerar 0-genen. DÀremot spelar vilka anlag man har stor roll för risken att drabbas av hjÀrt-kÀrlsjukdomar. Om det hÀr (gentester) var standardmetoden för patienter skulle det avsevÀrt förbÀttra möjligheterna att hitta patienterna med störst risk", sÀger Julia Höglund.
Studien presenteras i American Journal of Hematology.