Bullig formglädje signerad Lisa Larson

Få konstnärer har gjort ett sådant avtryck i sin samtid som Lisa Larson. I nästan sju decennier har hon arbetat i sitt favoritmaterial lera och under den tiden har hon hunnit skapa en ofantlig mängd föremål. Hennes katter, serien All världens barn och ABC-flickorna återfinns i många svenska hem.

–  Hon har också gjort vaser och fantastiska stengodstavlor, säger Ulrika Schaeder.

Det är 66 år sedan Lisa Larson började på Gustavsbergs Porslinsfabrik, och museet ligger i de äldsta fabrikslokalerna från 1876. Driften och samlingarna togs över av Nationalmuseum för ett par år sedan, och nu när man öppnar igen efter en renovering passar en utställning med Lisa Larson perfekt. 

–  Lisa Larson har haft en enorm betydelse för fabriken. Hon anställdes 1954 av den dåvarande konstnärlige ledaren Stig Lindberg som såg hennes potential. 1980 blev hon sedan sin egen, som konstnärlig ledare för Keramikstudion i Gustavsberg.

Samtidigt visas också verk av hennes man, konstnären Gunnar Larson, som tyvärr gick bort i juni i år. Bland annat emaljmåleri, keramik och plast som det välkända askfatet Kulan. 

Uttalad tanke

Många gånger var det Lisa Larsons populära figurer som höll Gustavsbergs Porslinsfabrik under armarna ekonomiskt. Hennes verk har nästan alltid blivit försäljningssuccéer – i vissa konstkretsar har hon fått kritik för att vara alltför kommersiell.

–  Även om hennes formspråk är lättillgängligt blir det aldrig banalt eller tråkigt. Det finns alltid en konstnärlig höjd och en särart som ger karaktär, säger Ulrika.

Lisa Larson har haft en förkärlek till uppdrag med en uttalad tanke, som Unicef-kampanjen All världens barn eller att uppmärksamma utrotningshotade djur tillsammans med Världsnaturfonden. Hennes bulliga uttryck kommer sig förmodligen av att hon först och främst är keramiker. Hon modellerar och knådar fram sina figurer och använder sig sällan av skisser.

–  Man ser på hennes figuriner att hon har en förståelse för produktionen, att de ska vara relativt lätta att tillverka utan många utstickande delar och sköra konstruktioner, säger Ulrika Schaeder.

Klart är att hennes karaktäristiska uttryck inte bara tilltalar vanligt folk, utan även samlare. I Japan pågår ständiga vandringsutställningar som drar stor publik.

– Det är svårt att säga varför just japanerna gillar henne så mycket. Uttrycket tycks gå rakt in hos folk.

Kanske tilltalar tydligheten i produktionen, med katalogiserade serier, samtidigt som det också finns överraskningar och rariteter.

– De hittas dels bland hennes tidiga verk där hon använder sig av en rå ristad yta, dels bland de ”tummade” unika figuriner hon skapade parallellt med de serieproducerade, säger Ulrika Schaeder.

Glädje i arbetet

Keramikexperten, samlaren och skribenten Magnus Palm har stor kunskap om Lisa Larson. Han har bland annat sammanställt en tidskrift om den folkkära keramikern, ”Retro Klassiker: Lisa Larson” och har tillbringat många timmar tillsammans med henne.

–  Hon är förtjusande. Hon lever sitt konstnärskap och är fylld av energi och kreativitet. Det finns liksom ingen ångest kring hennes skapande. Till mig sa hon: ”Den största lyckan är att vakna på morgonen och veta att jag kan arbeta med leran hela dagen”, berättar Magnus Palm.

Kanske avspeglar sig den glädjen i det hon gör. Trots sin ålder är hon fortfarande verksam så gott som dagligen i sin ateljé hemma i Nacka, öster om Stockholm.

–  Det finns alltid en mänsklig värme i det hon gör. Men också en underfundighet och humor. Hon är observant och ser samtiden.

Mest eftertraktade

Ett exempel är de berömda ABC-flickorna som vunnit mångas hjärtan. Det är en serie föreställande kvinnor i olika positioner, oftast läsande – de var tänkta att fungera som bokstöd.

–  De är runda och kurviga, bryr sig föga om rådande skönhetsideal utan tycks fullkomligt lyckliga i sina kroppar. Och de är inga dumhuvuden: De läser böcker! Det tror jag slår an något i folksjälen och förklarar något av dragningskraften. De hör fortfarande till hennes mest eftertraktade verk, säger Magnus Palm.

Själv är han särskilt förtjust i Lisa Larsons 1950-talsvaser där hon använder sig av en ristningsteknik som ger dem ett speciellt uttryck.

–  Jag har turen att äga ett par stycken.