COP26 beskrivs som det viktigaste klimatmötet sedan det i Paris 2015. Under klimatmötet i Glasgow lyckades man bland annat slutförhandla regelverket till Parisavtalet â gĂ€llande reglerna kring handel med utslĂ€ppsrĂ€tter, regler för transparens och gemensamma tidsramar för rapportering av klimatarbetet.
En slutgiltig produkt som kan anses vara framgĂ„ngsrik utifrĂ„n omstĂ€ndigheterna â nĂ€r 197 lĂ€nder med olika förutsĂ€ttningar och viljor deltog i förhandlingarna. SĂ„ beskriver Klimatpolitiska rĂ„dets ordförande Johan Kuylenstierna klimatmötets slutdokument som presenterades under söndagen.
ââVissa delar Ă€r extra viktiga. Dels att man har fĂ„tt till nya skrivningar rörande fossila brĂ€nslen vilket innebĂ€r att Ă€ven utvinningen av fossila brĂ€nslen hamnar mer i fokus, inte bara anvĂ€ndningen. Detta innebĂ€r ett större tryck pĂ„ producentlĂ€nder och energiföretag vilket exempelvis kan pĂ„verka investeringsflöden.
Vidare har man fÄtt starkare skrivningar nÀr det kommer till klimatanpassning, behovet av stÀrkt klimatfinansiering och högre krav pÄ att följa upp de nationella planerna för klimatarbetet pÄ Ärsbasis, nÀmner Kuylenstierna.
ââDet sĂ€tter tryck pĂ„ att man mĂ„ste öka tempot fram till 2030.
Ska gÄ före
Men vad betyder slutdokumentet för Sveriges egna klimatarbete? Egentligen inte sÄ mycket.
ââInget i överenskommelsen pĂ„verkar direkt det inhemska klimatarbetet i Sverige. Vi har till exempel inte egna fossila energikĂ€llor, sĂ€ger Kuylenstierna.
Samtidigt finns underliggande krav pÄ att rikare lÀnder med goda förutsÀttningar, Sverige inrÀknat, ska gÄ före och snabbt fasa ut anvÀndningen av fossil energi, enligt Kuylenstierna.
Sveriges och EU:s klimatmÄl ligger i linje med Parisavtalets ambitioner.
ââMen det finns behov av att ytterligare stĂ€rka arbetet med att uppnĂ„ dessa mĂ„l, eftersom nuvarande politik inte rĂ€cker hela vĂ€gen fram, sĂ€ger Kuylenstierna.
DÀremot Àr delar som rör det internationella samarbetet för klimatomstÀllning och klimatfinansiering viktiga för Sverige att förhÄlla sig till.
Klimatfinansiering var en fortsatt viktig förhandlingsfrĂ„ga under klimatmötet i Glasgow â alltsĂ„ rika lĂ€nders ekonomiska stöd till utvecklingslĂ€nder.
Fattiga lÀnder krÀver ett ökat stöd bÄde bÄde för omstÀllningen frÄn fossila brÀnslen och för att hantera klimatförÀndringarnas effekter.
Tryck pÄ klimatfinansiering
För mer Àn tio Är sedan beslutades det om att rika lÀnder skulle bidra med 100 miljarder dollar Ärligen i klimatfinansiering, ett mÄl som Ànnu inte har uppnÄtts.
Efter mötet i Glasgow uppmanas rika lÀnder att fördubbla stödet till 2025, jÀmfört med 2019.
ââDet finns en rad med frĂ„gor som rör finansiering som Ă€ven kan komma att pĂ„verka hur Sverige arbetar internationellt med klimatfrĂ„gan framöver. Det kan handla om allt frĂ„n bistĂ„ndets utformning till hur investeringar och garantier anvĂ€nds, sĂ€ger Kuylenstierna.
Han pÄpekar att klimatfinansiering i sig sjÀlv Àr en komplex och bred frÄga. Investeringar inom exempelvis energisektorn eller jordbrukssektorn kan handla om att bÄde minska fattigdom och verka för ekonomisk utveckling, och samtidigt minska utslÀppen och öka motstÄndskraften mot klimatförÀndringar.
ââDet Ă€r dĂ€rför ofta svĂ„rt att lyfta ut klimatinvesteringar som ett eget omrĂ„de och det Ă€r viktigt att kunna mĂ€ta den positiva effekten utifrĂ„n olika perspektiv.