Problemen började i mitten av oktober. I Muonio sameby i Pajala kommun hade man just börjat samla ihop renarna för rĂ€kning och slakt nĂ€r snön började falla pĂ„ marken som fortfarande var ganska varm. DĂ€refter följde snabba svĂ€ngningar mellan kyla och vĂ€rme â vilket gjorde att ett hĂ„rt lager is snart hade lagt sig över laven som Ă€r renarnas primĂ€ra föda.
ââRenarna blir oroliga, orkar inte grĂ€va efter mat och dĂ„ börjar de vandra, sĂ€ger Hans Holma, ordförande för Muonio sameby.
ââPĂ„ bara nĂ„gra dagar hade hela renhjorden lĂ€mnat sina traditionella marker och stuckit söderut. De fick panik av att betet blev sĂ„ lĂ„st.
Utspridda renar
Renskötarna i Muonio har försökt att samla ihop renarna, men det Àr svÄrt eftersom djuren har blivit sÄ pass utspridda i sin jakt pÄ mat. Vissa har man lyckats stÀnga in i renhagar men andra har tagit sig till grannsamebyar eller till Finland. En del renskötare har valt att hÀmta hem sina djur och börjat utfodra dem. Det innebÀr stora extrakostnader, vilket Àr anledningen till att Muonio sameby har ansökt om katastrofskadeskydd frÄn Sametinget.
ââDet Ă€r en enorm kostnad att börja utfodra. Och att köra till Finland och grannsamebyar och hĂ€mta renar Ă€r tufft eftersom brĂ€nslepriset Ă€r sĂ„ högt just nu, sĂ€ger Hans Holma.
ââVi höll pĂ„ att samla ihop renar för att sĂ€lja till slakt nĂ€r de for söderut. Nu nĂ€r de Ă€r sĂ„ utspridda Ă€r det mĂ„nga som inte kommer att gĂ„ till försĂ€ljning. SĂ„ det Ă€r mycket som pĂ„verkar vĂ„r situation negativt.
Ekonomiskt stöd
Samebyar i behov av ekonomiskt stöd kan ansöka om katastrofskadeskydd frÄn Sametinget. Det har hittills 22 samebyar gjort, alla i Norrbotten, men Lars-Ove Sjajn som Àr rennÀringschef hos Sametinget befarar fler ansökningar ocksÄ frÄn VÀsterbotten och JÀmtland innan vintern Àr slut.
ââDet Ă€r rövarvĂ€der i VĂ€sterbotten och JĂ€mtland sedan nĂ„gon vecka tillbaka. Spöregn, storm, plötslig snö och nu Ă€r det iskallt, sĂ€ger han.
ââHuvudproblemet Ă€r att betet Ă€r sĂ„ pass dĂ„ligt att renarna inte fĂ„r mat, att de helt enkelt inte kommer Ă„t den nĂ€r det bildas isgata pĂ„ marken.
Hur mÄnga av Sveriges 51 samebyar som ansöker om katastrofskadeskydd varierar frÄn Är till Är. Men de senaste tio Ären har ökningen varit markant, enligt Sjajn.
ââDet som Ă€r unikt den hĂ€r vintern Ă€r att sĂ„ mĂ„nga har sökt före nyĂ„r, det har jag inte varit med om tidigare, sĂ€ger han.
ââSannolikt Ă€r det klimatförĂ€ndringarna som ligger bakom de plötsliga vĂ€deromslagen och problematiken. Ena dagen Ă€r det plus 5 och den andra minus 20.
SvÄra Är
I nordligaste Sverige gÄr klimatförÀndringarna snabbare Àn pÄ mÄnga andra platser i vÀrlden. HÀr lever mÄnga samer med oförutsÀgbara vÀdervÀxlingar, vilket förstÄs Àr ett orosmoln för den som lever nÀra naturen.
Hans Holma har haft renar i över 20 Är. LÀngre tillbaka i tiden kunde renskötarna hÄlla ihop hjorden en hel vinter utan att behöva utfodra den. Men med Ären har förutsÀttningarna blivit allt tuffare, berÀttar Holma.
ââVintrarna och höstarna blir varmare, det mĂ„ste ju bero pĂ„ klimatförĂ€ndringarna, sĂ€ger han.
ââNog har det varit ganska mĂ„nga dĂ„liga Ă„r de senaste 10-15 Ă„ren, men att det har gĂ„tt sĂ„ hĂ€r fort har jag aldrig varit med om tidigare. Den hĂ€r sĂ€songen Ă€r mĂ„nga renar borta, vi kan bara hoppas att de ska överleva vintern och att de kommer hem till sommaren igen.