86 döda skolbarn – svart årsdag i Danmark

Målet för de ungefär 20 bombflygen och 30 jaktplanen den 21 mars 1945 var Shellhuset, byggnaden där den hemliga polisen Gestapo inrättat ett ökänt högkvarter mitt i Köpenhamn.

Räden, av britterna kallad Operation Carthage, kom på den danska motståndsrörelsens begäran – trots att tiotals fängslade danskar satt inlåsta under Shellhusets tak, som mänskliga sköldar mot just flygangrepp.

Störtade vid skola

Motståndsrörelsen såg sig inte ha mycket annat val. Gestapo hade genomfört en våg av gripanden på Själland, och var ytterst nära att kunna avslöja hela motståndet i den danska huvudstadsregionen. Enda sättet att rädda den underjordiska rörelsen var att förstöra Shellhuset.

Och det lyckades. Den första bombvågen träffade till och med så lågt i fastigheten på Kampmannsgade att 18 av de mänskliga sköldarna kunde ta sig ut innan bränderna i huset spred sig, och lyckades fly.

Men samtidigt inträffade ett fatalt misstag. Ett bombplan av typen de Havilland Mosquito flög så lågt att det träffade en mast, och störtade några stenkast bort, vid Den Franske Skole på Frederiksberg Allé.

Piloterna i bombvåg två och tre kunde inte Köpenhamn, utan utgick ifrån att kraschröken från Den Franske Skole innebar att målet låg där. Många av bomberna fälldes därmed på helt fel ställe, och både skolan och många intilliggande hus förvandlades till ett eldhav.

Gav upp i maj

Resultatet blev att 86 skolbarn miste sina liv, bara någon månad före krigsslutet. Även undervisande nunnor på Den Franske Skole dödades, och sammanlagt var över hälften av rädens dödsoffer oskyldiga civila. Claus Bundgård Christensen, historiker och lektor vid Roskilde Universitet, kallar den 21 mars för den mörkaste dagen under hela den nazityska ockupationen.

– Precisionsbombningen av Shellhuset genomfördes med bravur. Men katastrofen med Den Franske Skole är ett av de djupaste trauman från ockupationen, säger han till nyhetsbyrån Ritzau.

Bara en och en halv månad senare, den 5 maj, gav Tyskland upp, och ockupationen – i Danmark känd som Besættelsen – var slut.

Viktiga delar av den danska efterkrigshistorien kunde sedan formas av motståndsprofiler som kanske inte hade överlevt om det inte vore för Operation Carthage.