Regeringen förkastar krigsherrens eldupphör

Den östlibyske krigsherren Khalifa Haftar utropar ett eldupphör under resten av fastemånaden ramadan. Men regeringen i huvudstaden Tripoli förkastar initiativet.

Soluppgång över Tripoli – som Haftars styrkor vill ta kontroll över. Arkivbild.

Soluppgång över Tripoli – som Haftars styrkor vill ta kontroll över. Arkivbild.

Foto: Felipe Dana/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-04-30 09:10

"Vi bekräftar vår fastslagna inställning att vi kommer att fortsätta vårt legitima självförsvar och attackera källan till hotet vart det än må vara", skriver den internationellt erkända regeringen (GNA) i ett uttalande.

Libyen har befunnit sig i olika grader av oroligheter och laglöshet sedan diktatorn Muammar Gaddafi störtades 2011.

Haftars LNA-styrkor, som kontrollerar stora delar av östra och södra Libyen, inledde en offensiv mot Tripoli för ett år sedan men misslyckades med att inta den, sedan GNA mobiliserat allierade miliser.

"Blodtörstig person"

På torsdagen kom LNA med initiativet om eldupphör, efter internationella uppmaningar om vapenvila. Men trots det kunde explosioner fortsätta höras i centrala Tripoli efter beskedet.

Ahmed al-Mesmari, talesperson för Haftar, klargjorde också att ett "omedelbart och hårt svar" var att vänta om GNA kränker eldupphöret.

Och nu skriver GNA att Haftar inte på något sätt är att lita på, med tanke på att flera tidigare försök till vapenvilor i landet har kollapsat och att han i måndags sagt att han eftersträvar den politiska makten i Libyen.

"Vi står inför en blodtörstig person besatt av makt", skriver GNA.

Regeringen klargör också att alla avtal om eldupphör eller vapenvila måste övervakas internationellt.

Fler civila offer

De internationella uppmaningarna till ett avbrott i striderna har bland annat motiverats med coronavirusets påverkan på ett redan undermåligt sjukvårdssystem, som försvagats ytterligare av striderna.

Även på torsdagen vädjade FN om ett eldupphör och ett slut på de "fortsatt godtyckliga attackerna mot civila".

Under årets första kvartal har striderna krävt 64 dödsoffer och 67 skadade bland civila, vilket enligt FN är en ökning av civila offer med 45 procent jämfört med samma period i fjol.

Fakta: Kaos i Libyen sedan 2011

Libyen är ett vidsträckt ökenland – från huvudstaden Tripoli till landets sydöstra hörn är det nästan lika långt som från Tripoli till Berlin i Tyskland. Av de drygt sex miljoner invånarna bor i stort sett alla längs Medelhavskusten.

Landet styrdes under fyra decennier av diktatorn Muammar Gaddafi. Men demonstrationer i grannländerna Tunisien och Egypten under början av 2011 utlöste en väpnad revolt.

Gaddafi störtades och gav sig på flykt. Den 20 oktober fångades han och dödades under kaotiska omständigheter i hemstaden Sirte.

En övergångsregering bildades, men striderna fortsatte och sedan dess har ingen lyckats ta kontroll över hela landet.

2014 skedde en splittring, när general Khalifa Haftar bröt med styret i Tripoli och etablerade ett rivaliserande maktcentrum i Tobruk i östra Libyen. Där finns ett alternativt parlament, ett alternativt oljebolag och en alternativ centralbank.

FN och många västmakter stödjer Tripoliregeringen, kallad GNA och ledd av den 60-årige Fayez al-Sarraj. Men även Tobrukregeringen har stöd av flera viktiga aktörer, exempelvis grannlandet Egypten samt Ryssland, som anser att den nu 76-årige Haftars hårdhandskar är en bättre garant mot extrem islamism.

För EU:s tungviktare Frankrike och Tyskland är Libyen ett avgörande gränsland för migrantströmmarna till EU. Laglösheten där har lockat flyktingsmugglare, som etablerat olagliga och livsfarliga rutter för migranter från många andra afrikanska och asiatiska länder. Italien har tidigare gjort uppgörelser med libyska ledare om att kontrollera migranttrafiken, men de har fallit på att ingen har full kontroll över Libyens territorium.

Källa: Landguiden/UI med flera

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!