Handlingarna i den förmodade lĂ€ckan Ă€r av olika sĂ€kerhetsgrad. De mest kĂ€nsliga Ă€r markerade "topphemliga" eller "noforn" â en beteckning som innebĂ€r att dokumenten inte fĂ„r delas med utlĂ€ndska partner.
Den klassificeringen fÄr bara handlingar som om de offentliggörs kan orsaka "exceptionellt stor skada" för USA:s sÀkerhet. Runt 1,3 miljoner amerikaner har en sÀkerhetsklassning som ger dem tillgÄng till sÄdana dokument.
Andra dokument, klassade som "hemliga", delas frekvent till USA:s allierade. Flera av handlingarna i lĂ€ckan skickas vidare till bĂ„de Nato och "Five eyes" â ett lĂ„ngtgĂ„ende försvarssamarbete som USA har med Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland.
TvÄ hÀndelser
Sverige har fÄtt en mindre del information vidarebefordrad frÄn Pentagon. Men i en lÀgesrapport om Ukrainakriget frÄn den 1 mars, som i sin helhet inte fÄr delas med allierade, stÄr det att information om tvÄ hÀndelser ska skickas vidare till Sverige.
Det gÀller dels att legoknektsbolaget Wagnergruppen skulle ha intagit tre plutonstora stridsstÀllningar utanför Bachmut den 27 februari, dels att ett ryskt radarspaningsplan fÄtt mindre skador vid en drönarattack mot en flygplats i Belarus.
Senare i lÀgesrapporten framgÄr att ukrainska agenter ska ha utfört attacken, trots order om att inte göra det. Den informationen har inte delats vidare.
Medarbetare kan avslöjas
En av de stora riskerna med lÀckor Àr att kÀllor, metoder, teknik och medarbetare kan avslöjas.
ââEftersom det Ă€r amerikanerna som delar informationen skulle det i sĂ„ fall förmodligen vara deras kĂ€lla eller förmĂ„ga som röjs, sĂ€ger Tony Ingesson, bitrĂ€dande universitetslektor i underrĂ€ttelseanalys vid Lunds universitet.
DÀremot Àr det svÄrt att avgöra hur allvarligt det Àr för svensk del om det verkligen handlar om en lÀcka av verkliga dokument, sÀger han.
ââDet Ă€r mindre allvarligt Ă€n om det hade kommit frĂ„n andra hĂ„llet, om det hade varit vĂ„ra dokument som lĂ€ckt ut. Sverige stĂ„r förstĂ„s pĂ„ sĂ€ndlistan för en hel del saker underrĂ€ttelsemĂ€ssigt, sĂ€ger han.
Informationen som Sverige ska ha fÄtt kan ha varit betydelsefull.
ââTa det skadade radarspaningsplanet. Det Ă€r relevant information för Sverige eftersom planet kan dyka upp hĂ€r hos oss ocksĂ„. SĂ„ det Ă€r bra att veta att det Ă€r ett plan mindre att oroa sig för ett tag. Men att informationen lĂ€cker betyder inte mycket för oss. Det Ă€r vĂ€rre för amerikanerna.