LÀr dig byggvÄrd pÄ semestern

Blir du rastlös av att ligga pÄ stranden? DÄ kan du anmÀla dig till en byggnadsvÄrdskurs.
–NĂ€r man mest sitter framför en dator om dagarna Ă€r det underbart att fĂ„ göra nĂ„got med hĂ€nderna, sĂ€ger JĂ©rĂ©mie Hoffsaes.

Lars Vikström trÀnar pÄ att fÄ till rÀtt teknik med pÄslag eller utstockning av bruk.

Lars Vikström trÀnar pÄ att fÄ till rÀtt teknik med pÄslag eller utstockning av bruk.

Foto: Jérémie Hoffsaes

Livsstil & fritid2020-07-06 08:01

Han gĂ„r pĂ„ ett sommarlĂ€ger pĂ„ Österbybruks herrgĂ„rd och lĂ€r sig hur man rustar upp gamla hus.

– Det Ă€r ett perfekt sĂ€tt att lĂ€ra sig om hantverk, vistas i en vacker miljö och lĂ€ra kĂ€nna nya mĂ€nniskor, sĂ€ger JĂ©rĂ©mie som till vardags jobbar med riskanalyser pĂ„ ett finansieringsinstitut.

Med olika försiktighetsÄtgÀrder för att förhindra smittspridning arrangeras flera lÀger runt om i landet i sommar trots coronapandemin.

–  Intresset för byggnadsvĂ„rd ökar. Det handlar om hĂ„llbarhet. Fler inser att vi inte kan hĂ„lla pĂ„ att förbruka jordens resurser pĂ„ det sĂ€tt vi gör i dag. Vi mĂ„ste ta hand om det som finns – pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt, sĂ€ger Bengt Lindholm.

Han arbetar pĂ„ Österbybruks herrgĂ„rd i Uppland och har sysslat med byggnadsvĂ„rd i över 30 Ă„r.

–  Jag har bott i hus som har behövt renoveras. DĂ„ mĂ€rker man vilka byggnadsmetoder som hĂ„ller över tid. Traditionellt hantverk och mer naturliga material Ă€r i regel överlĂ€gsna, sĂ€ger han.

Blev ett jobb

Intresset för byggnadsvĂ„rd ledde till att Bengt Lindholm i dag Ă€r verksamhetsansvarig för Stiftelsen Österbybruks herrgĂ„rd, som Ă€r ett av de största vallonbruken i Uppland. Det ligger nĂ€ra Dannemora gruva och hĂ€r har man framstĂ€llt jĂ€rn frĂ„n 1500-talet och Ă€nda in pĂ„ 1900-talet. Den pampiga herrgĂ„rdsbyggnaden med sina flyglar lyser solgul mot den skira försommargrönskan.

–  Bland alla fantastiska byggnader pĂ„ herrgĂ„rdsomrĂ„det Ă€r Vallonsmedjan och BrĂ€nnstĂ„lsugnen helt unika och ett kulturarv som mĂ„ste bevaras, sĂ€ger Bengt Lindholm.

PĂ„ 1700-talet verkade familjerna de Geer och Grill pĂ„ bruket. DĂ„ pĂ„börjades en omfattande upprustning av hela omrĂ„det och en utbyggnad av herrgĂ„rden. År 1996 blev omrĂ„det byggnadsminnesförklarat.

–  Sedan mĂ„nga Ă„r Ă€gs bruket av en stiftelse vars ekonomi Ă€r hĂ„rt pressad. Vi söker samarbeten och lösningar överallt – att arrangera byggnadsvĂ„rdslĂ€ger Ă€r ett exempel.

Kurserna blir ett sÀtt att fÄ saker och ting gjorda pÄ bruket, samtidigt som deltagarna fÄr utbildning. Förra Äret inleddes ett samarbete med Svenska byggnadsvÄrdsföreningen och i Är Àr andra Äret som lÀger arrangeras.

Fel material

I fjol tog deltagarna sig an stora salen pÄ herrgÄrden. Rummet Àr imponerande med högt i tak, vackra stuckaturer, öppna spisar och enorma spröjsade fönster med utsikt mot parken med sin symmetriska damm. Men Àven ett otrÀnat öga lÀgger mÀrke till att ytskikten Àr slitna och att mÄleriarbeten och tapeter knappast Àr original.

–  Det har gjorts en ganska vĂ„rdslös uppfrĂ€schning hĂ€r nĂ„gon gĂ„ng i slutet pĂ„ 1900-talet, dĂ„ man bland annat mĂ„lade foder, bröstpanel och stuckaturer med moderna plastfĂ€rger i en otidsenlig fĂ€rgsĂ€ttning, sĂ€ger Bengt Lindholm.

MÄlet Àr att ÄterstÀlla rummet i ett skick som bÀttre rimmar med ursprunget.

–  Det Ă€r mĂ„nga saker att ta hĂ€nsyn till. För det första mĂ„ste man bestĂ€mma sig för vilken tidsperiod man vill utgĂ„ ifrĂ„n.

I Österbybruks fall föll valet pĂ„ 1700-talet, efter samrĂ„d med en byggnadsantikvarie och lĂ€nsstyrelsen.

–  Nu försöker vi Ă„terskapa fĂ€rgsĂ€ttningar och detaljer frĂ„n den tiden, sĂ€ger Bengt Lindholm.

Hög nivÄ

Han visar ena vÀggen dÀr han och kollegan Marie Gyllensvaan har arbetat sig ned genom fÀrgskikten. UtifrÄn det materialet har fÀrgkoder och renoveringsförslag tagits fram.

–  Det Ă€r ett projekt som kommer att ta minst tre Ă„r – en hjĂ€lp blir kursen i augusti dĂ€r deltagarna kommer att fĂ„ arbeta med att skrapa bort fĂ€rg- och tapetlager sĂ„ att vi kan ersĂ€tta dem med rĂ€tt nyanser och material.

Men först inleder man med en kurs i kalkputs, dÀr Jérémie Hoffsaes frÄn Nacka Àr en av deltagarna. Den första semesterveckan Àgnar han sig Ät att knacka kalkputs, renovera grindstolpar och plugga byggnadsvÄrd. Jérémie bor i lÀgenhet, men drömmer om att nÄgon gÄng fÄ möjlighet att renovera ett gammalt hus.

–  DĂ„ vill jag kunna Ă„terstĂ€lla och bevara det pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt, pĂ„ husets villkor. Att respektera dess sjĂ€l. MĂ„nga byggnader Ă€r sönderrenoverade.

Efter andra dagen av lÀgret kÀnner han sig mör i kroppen efter allt fysiskt arbete. Lite senare i sommar ska han gÄ Ànnu en kurs, berÀttar han. DÄ stÄr möbelsnickeri pÄ schemat.

Kurser pĂ„ Österbybruk

Svenska byggnadsvĂ„rdföreningen har sedan 1992 ordnat mer Ă€n 200 lĂ€ger med ungefĂ€r 2 000 deltagare runt om i landet, bland annat dem pĂ„ Österbybruk. Under lĂ€gren varvas praktiskt bygghantverk med föredrag. Det handlar om allt frĂ„n fönsterrenovering, dekorationsmĂ„lning, Ă„terskapandet herrgĂ„rdspark och slamfĂ€rgstillverkning.

Med tanke pÄ coronapandemin har man i Är vidtagit en rad försiktighetsÄtgÀrder, enligt FolkhÀlsomyndighetens rekommendationer. Bland annat har man begrÀnsat antalet deltagare och undervisningen sker i möjligaste mÄn utomhus.

PĂ„ Österbybruks herrgĂ„rd har man i sommar bland annat haft kurs i kalkputs, putsarbeten och avfĂ€rgning. I augusti arrangeras ett lĂ€ger kring mĂ„lning, dĂ„ man försöker Ă„terskapa den stora herrgĂ„rdssalen frĂ„n 1700-talet.


GÄ en byggnadsvÄrdskurs

HÀr Àr nÄgra sajter att kolla in för fler kurser:

+ Slojdochbyggnadsvard.se: Arrangerar flera kurser, bland annat lÀger dÀr deltagarna fÄr vara med och rÀdda den fina gÄrden NÀverkÀrr i Lysekils kommun.

+ Byggnadsvardqvarnarp.se: ByggnadsvĂ„rd Qvarnarp anordnar utbildningar inom byggnadsvĂ„rd för privatpersoner, föreningar, myndigheter och företag i SmĂ„land och pĂ„ Öland.

+ Byggnadsvardsforetagen.se: Arrangerar bland annat bygge av korsvirkesstomme i Göteborg i september.

+ Folkhögskola.nu: MÀngder av folkhögskolor ordnar kurser i byggnadsvÄrd. GÄ in och se vad som finns dÀr du bor.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!