NĂ€r hennes pappa insjuknade i cancer fick Olga Grönvall Lund upp ögonen för vilken mat som serveras patienter. Av veckans 14 mĂ„ltider bestod 9 av rött kött â vilket varken Ă€r bra för hĂ€lsan eller klimatet. NĂ€r sjukhuset skyllde pĂ„ gamla system och regelverk tĂ€nde det en gnista som ledde till att idĂ©n om Reformaten föddes under en löprunda.
Det skulle bli en folkbildningskampanj för att visa politikerna att medborgarna stödjer en forskningsbaserad omstÀllning av matsystemet, det vill sÀga den resa som maten gör frÄn jord till bord.
ââDet handlar inte om pappa eller sjukhuset utan om vĂ€rlden i stort. Varför Ă€ter vi mat som gör oss och planeten sjuka, helt i onödan?
Reformaten Àr tÀnkt att fungera som ett slags Fossilfritt Sverige fast för matfrÄgan. Organisationen vill vara en brygga mellan den "frÀlsta vÀrlden" av aktörer som verkar för systemomstÀllning och den breda allmÀnheten. Under Äret som Reformaten funnits har tolv livesÀnda konferenser hÄllits med personer involverade i matsystemet. I vÄras genomfördes en enkÀtundersökning dÀr riksdagspartier fick ge sin syn pÄ styrmedel för en hÄllbar matkonsumtion.
I höst hoppas organisationen fÄ stöd för ett pilotprojekt för att skapa en mötesplats dÀr medborgare och producenter trÀffas, lagar och lÀr sig mer om mat.
ââReformaten har inte den perfekta lösningen. Men matfrĂ„gan mĂ„ste lyftas till skyarna och vi mĂ„ste göra saker utöver det vanliga för att hitta vĂ€gar framĂ„t.
OhÄllbart system
En tredjedel av hushÄllens klimatpÄverkan kommer frÄn mat och den största delen av utslÀppen kommer frÄn konsumtionen av animaliska livsmedel.⯠Men Grönvall Lund Àr trött pÄ att debatten ofta fastnar i individens ansvar för att Àta mer klimatsmart i stÀllet för att handla om vad som behöver förÀndras pÄ systemnivÄ.
ââDet Ă€r inte mina brorsor som bestĂ€mmer lĂ€ngden pĂ„ godishyllorna, mina grannar som bestĂ€mmer hur mĂ„nga McDonalds det ska finnas eller mina polare som bestĂ€mmer vart subventioner ska gĂ„ pĂ„ EU-nivĂ„, sĂ€ger hon.
ââMan kan inte lĂ€gga ansvaret pĂ„ individer, vi Ă€r produkter av ett ohĂ„llbart system. Att "bara" stĂ€lla om till Ă€rtprotein och havredryck kommer inte att rĂ€dda hela vĂ€rlden. Vi mĂ„ste prata mer om hur och varför maten produceras som den gör och om matens totala pĂ„verkan pĂ„ miljö, klimat, folkhĂ€lsa och rĂ€ttvisefrĂ„gor.
För att fÄ till ett positivt globalt matsystem krÀvs akuta politiska ÄtgÀrder, enligt Grönvall Lund. Hon efterlyser en revidering av styrdokument relaterade till mat och matsystemet i linje med Agenda 2030, de folkhÀlsopolitiska mÄlen och de nationella miljömÄlen.
ââDessutom har vĂ„ra bransch- och intresseorganisationer stort inflytande pĂ„ politiken och de frĂ„gor de driver och lobbar för. Det Ă€r stora ekonomiska intressen som styr och gör matfrĂ„gan kĂ€nslig, sĂ€ger Grönvall Lund.
ââVi har djupa systematiska problem att ta itu med.
Stopp för svinn
Ett steg pÄ vÀgen skulle vara en statligt finansierad arbetsgrupp med tillhörande kansli för matfrÄgan i sin helhet, enligt Grönvall Lund. Hon vill ocksÄ se ett stopp för matsvinn i likhet med den franska lag som förbjuder restauranger och butiker att slÀnga mat.
NÀsta vecka anordnas det första FN-toppmötet om hÄllbara livsmedelssystem. Det har kritiserats av smÄbrukarrörelser som vÀnder sig mot att det Àr de stora jÀttarnas intressen som tas tillvara.
Men mötet Àr ÀndÄ viktigt, enligt Grönvall Lund.
ââAtt stĂ€lla om matsystemet Ă€r vĂ„r tids viktigaste frĂ„ga. Det Ă€r bra att frĂ„gan lyfts och att mötet hĂ„lls, men jag tycker att hela civilsamhĂ€llet borde bjudas in, sĂ€ger hon.
ââVi mĂ„ste sluta prata om fluffiga mĂ„l och gĂ„ till handling. Jorden hĂ„ller pĂ„ att gĂ„ under, vi mĂ„ste sluta skada och börja reparera.
Sockerlobby
Stefan Swartling Peterson, professor i global omstÀllning för hÀlsa vid Karolinska institutet, hÄller med om att matsystemet mÄste stÀllas om för sÄvÀl mÀnniskors som planetens hÀlsa. Det handlar enligt honom bÄde om individens och samhÀllets val.
ââDet mĂ„ste bli lĂ€tt för individen att göra rĂ€tt, vi kan inte ha mĂ€nsklig hĂ€lsa pĂ„ en planet som mĂ„r dĂ„ligt, sĂ€ger han.
ââVi mĂ„ste ha systemförĂ€ndringar nĂ€r det gĂ€ller matproduktion men ocksĂ„ för marknadsföring. Styrmedel som skatt pĂ„ socker i lĂ€sk har visat sig vara effektivt, men det finns en stor socker- och livsmedelslobby som vill lĂ„sa fast oss i det vi har.