I vÀntan pÄ Högsta domstolens beslut har norska regeringen bestÀmt sig för att tillÄta borrning i ytterligare 136 sÄ kallade licensblock, varav 125 ligger i arktiska Barents hav och elva i Norska havet.
Landets olje- och energiminister Tina Bru sÀger i ett pressmeddelande att det Àr ett nödvÀndigt steg för att sÀkra arbetstillfÀllen och intÀkter till staten. UngefÀr hÀlften av den olja som fortfarande kan utvinnas pÄ den norska kontinentalsockeln berÀknas finnas i den arktiska regionen.
Frode Pleym, som Àr chef för Greenpeace i Norge, Àr mycket kritisk:
"Att regeringen delar ut nya licenser vid den hÀr tidpunkten visar att de inte har förstÄtt situationens allvar. Det Àr tanklöst och ett hÄn mot framtida generationer", skriver han i ett pressmeddelande.
Oexploaterade omrÄden
Processen började 2016, dĂ„ Norge undertecknade Parisavtalet och samtidigt â för första gĂ„ngen pĂ„ drygt 20 Ă„r â öppnade nya omrĂ„den för oljeborrning, i tidigare oexploaterade omrĂ„den i arktiska Barents hav. Miljöorganisationerna Greenpeace och norska Natur og Ungdom valde att stĂ€mma den norska staten för brott mot paragraf 112 i landets grundlag.
Denna paragraf slĂ„r fast att naturens resurser och den biologiska mĂ„ngfalden ska hanteras pĂ„ ett lĂ„ngsiktigt hĂ„llbart sĂ€tt â sĂ„ att Ă€ven framtida generationer fĂ„r tillgĂ„ng till dem.
Nya uppgifter
De tvÄ första rÀttsinstanserna har kommit fram till att paragraf 112 Àr relevant, men trots detta dömt till statens fördel. I den första instansen var motiveringen bland annat att det inte Àr Norges ansvar att oljan orsakar utslÀpp av vÀxthusgaser i andra lÀnder. Den andra instansen slog fast att utslÀppen i och för sig Àr Norges ansvar, men att de i sammanhanget inte Àr tillrÀckligt stora för att paragrafen ska vara tillÀmplig.
Nu hanteras fallet av Högsta domstolen, dÀr förhandlingarna avslutades för tvÄ veckor sedan. Strax före förhandlingarna presenterades vissa nya uppgifter om ekonomin som kan tala emot den norska statens linje. Det slutgiltiga beslutet meddelas troligen i januari.
âSticker i ögonenâ
ââDet sticker ju i ögonen att den norska regeringen utlyser nya tillstĂ„nd just nu, strax innan Högsta domstolen ska meddela sitt avgörande. Men det kan ju vara sĂ„ att den rĂ€knar med att vinna, och dĂ„ vill man inte förlora nĂ„gon tid, sĂ€ger Jonas Ebbesson, professor i miljörĂ€tt vid Stockholms universitet till TT.
TT: Kan utlysningen ge en vink om hur mÄlet kommer att gÄ?
ââNej, det kan jag inte tĂ€nka mig. Jag förlitar mig pĂ„ domstolens integritet och tror inte att regeringen har nĂ„gon form av förhandsindikationer, sĂ€ger Ebbesson.
KlimatpÄverkan
TT: Hur pÄverkas dessa nya oljelicenser om Högsta domstolen bestÀmmer sig för att ogiltigförklara de som redan har beviljats i Arktis?
ââOm Högsta domstolen skulle ogiltigförklara de koncessioner som redan har givits med hĂ€nvisning till klimatpĂ„verkan kan jag omöjligt se att man kan bevilja nĂ„gra nya tillstĂ„nd nĂ„gon annanstans, sĂ€ger Jonas Ebbesson.