Nato: De behöver bara söka

Precis som i Sverige och Finland har också Nato på sistone ägnat sig åt allehanda övervägningar och planering inför eventuella medlemskapsansökningar från Stockholm och Helsingfors.

Och budskapet är enkelt: det finns egentligen inte längre några formella hinder.

– De behöver bara söka. Eftersom de är så nära partner så känner vi till dem extremt väl. Vi känner till deras politiska system, deras rättsväsende, deras försvarssystem. Vi har en klar bild av att de är kapabla att uppfylla kraven i ett medlemskap, konstaterar en Natokälla i en genomgång för svenska journalister.

Nato har hela våren varit noga med att betona att i slutändan är det upp till Sverige och Finland att bestämma om man tänker söka eller inte och att man respekterar vilket beslut som än fattas.

Möts direkt

Men om medlemskap söks så är militäralliansen redo. Till och med väldigt redo. De 30 medlemsländernas ambassadörer kommer redan samma dag som en ansökan lämnas in att mötas och högst sannolikt omedelbart besluta om att inleda formella förhandlingar.

Det som då väntar är i princip en kort fråga-svar-genomgång.

– Vi brukar kalla det för äktenskapslöftena. Det är en tydlig process där vi går igenom kraven på medlemskap med länderna, berättar Natokällan.

Bland annat gäller det att reda ut om ansökarlandet är villigt att vara med i Natoinsatser, accepterar att hjälpa andra och själv bli hjälpt i en konfliktsituation och lovar att hålla en god nivå på sitt försvar.

Klart före Madrid?

Sveriges och Finlands nära samarbete med Nato gör att svaren redan är så gott som givna. I processen ingår inte några kontroversiella diskussioner om exempelvis synen på kärnvapen eller utländska baser.

– När vi väl kommer till inträdesförhandlingar så bör det inte återstå några överraskningar. Länderna förstår vad vi kommer att fråga dem. Det är egentligen inte så mycket en förhandling, förklarar Natokällan.

Det gör i sin tur att samtalen kan vara avklarade redan i mitten av juni, eller rentav ännu tidigare. I så fall kan Sverige och Finland räknas som blivande medlemmar redan en bra bit innan Natos nästa toppmöte i Madrid den 29–30 juni.

– Om vi får en medlemskapsansökan så kommer vi att agera väldigt snabbt. Vi kommer inte att vänta på något toppmöte. Generalsekreteraren (Jens Stoltenberg) har sagt att vi räknar med en två veckor lång process, säger källan.

Ratificering

Med statusen som blivande medlem får ett land vara med på alla Natomöten, med rätt att uttala sig, men utan rösträtt förrän allt är formellt klart.

Det blir det när alla medlemsländer har ratificerat inträdesavtalet i enlighet med sina nationella regler. De flesta kräver godkännande i parlamentet. I några fall räcker det med ett snabbt regeringsförslag. På andra håll krävs utskottsbehandling och röster i både under- och överhus.

Tidigare har ratificeringen tagit minst sex månader, upp till ett år. Nu tror dock Nato att det kan gå fortare. Och man ser inte några hinder på vägen.

– Vi har inte hört från någon regering eller ambassadör här att det skulle bli några problem, säger Natokällan om processen.