I Tyresta nationalpark söder om Stockholm är det lugnt. Bäckarnas framfart låter vårligt och fåglarna avslöjar att vintern nog är över denna gång. Med våren ökar också besöksantalet i parken. Jonas Ekstrand, nationalparkschef och vd, är bekymrad.
– Vi lappar och lagar så gott vi kan. Men vi har tyvärr haft flera fall där besökare skadat sig som en följd av eftersatt underhållsarbete.
Enligt beräkningar från Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen (STF) har anslaget för skötsel och friluftsinfrastruktur i statliga naturreservat och nationalparker minskat med sammanlagt 59 procent under den pågående mandatperioden. Siffran har de kommit fram till efter att ha inflationssäkrat siffror och brutit ut poster som påverkar just skötsel och infrastruktur i parker och reservat.
Tyresta nationalpark har drygt en miljon besökare om året och är känd för sin urskog. Den omges av Tyresta naturreservat och tillsammans utgör de 5 000 hektar med 55 kilometer vandringsleder. Till några av entréerna går lokalbusslinjer och parken har varit tillgänglig för rullstolar och barnvagnar.
– Men det stämmer inte riktigt längre. Vissa broar och spänger har förfallit så att vi behövt ta bort dem för att inte riskera att fler skadar sig, säger Jonas Ekstrand.
Blir en klassfråga
När tillgängligheten minskar riskerar naturupplevelsen att bli en klassfråga eftersom bara vissa grupper har möjlighet att ta sig dit.
– I slutänden leder nedskärningarna till att färre människor kan komma ut i naturen, säger Maria Ros- Hjelm, STF:s generalsekreterare.
Hon beskriver rapporter från föreningar i hela landet om att det saknas resurser för allt från att tömma papperskorgar och toaletter till att sköta grillplatser.
– Om vi vill förbättra folkhälsan och minska stillasittandet går det inte bara att satsa på tävlingsidrotter. Naturen är den viktigaste platsen för svenskarnas motion och rekreation, säger Kristina Ljungros.
Länsstyrelser saknar resurser
Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att länsstyrelserna saknar resurser för att bibehålla naturvärden och i stor utsträckning göra de skyddade områdena tillgängliga för besökare. De menar att länsstyrelserna bygger upp en underhållsskuld.
Den parlamentariskt tillsatta Miljömålsberedningen anser att det behöver tillföras 1,6 miljarder kronor årligen för att Sverige ska klara skötseln av värdefull natur. Som det ser ut nu kommer underhållet fortsätta att halka efter.
– Det är ju jättebra att regeringen nu ska satsa på friluftsliv för äldre till exempel. Men i ett längre perspektiv så har budgetanslagen för att ta hand om skyddad natur och friluftsinfrastruktur sänkts, säger Maria Ros-Hjelm.