Burkar fullproppade med döda spindlar. Rader av smÄ rör fyllda med myror, mygg och flugor. Det Àr skörden frÄn flera mÄnaders smÄkrypsjakt som tornar upp sig pÄ hyllorna i labbet.
David à hlén hÄller upp ett provrör med en svart, luddig massa i. NattslÀndor frÄn en vÄtmark i Halland, avslöjar etiketten.
ââMen vi fokuserar framför allt pĂ„ spindlar och skalbaggar eftersom de har störst artrikedom, plus att de Ă€r relativt lĂ€tta att artbestĂ€mma, sĂ€ger David Ă hlĂ©n.
Han Àr doktorand vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet dÀr det insektsfyllda labbet ligger. Tillsammans med Peter HambÀck, professor vid samma institution, har han samlat in de tusentals smÄkrypen som nu, en i sÀnder, granskas för att avgöra art eller slÀkte.
Tacklar mÄnga miljöproblem
FrÄgan man stÀller sig Àr varför forskarna Äkt runt till 75 svenska vÄtmarker och samlat tusentals kryp, staplat dem pÄ ett labb och nu Àgnar mÄnga mÄnader Ät att rÀkna dem?
VÄtmarker förs ofta fram som lösningen pÄ en rad miljöproblem: De binder kol och hjÀlper till att bromsa klimatförÀndringarna. De lindrar effekter av extremvÀder. De fÄngar upp fosfor och minskar övergödning. Och de hör till vÄra mest artrika miljöer och spelar stor roll för den biologiska mÄngfalden.
Vissa anser att de Àr sÄ viktiga att de limmar fast sig pÄ E4 för att uppmÀrksamma betydelsen av att ÄterstÀlla vÄtmarkerna som dikades ut i stor skala under förra seklet för att fÄ fram mark att odla pÄ.
Samtidigt vet man ganska lite om vad sÄdana nyskapade marker betyder för den biologiska mÄngfalden, enligt Peter HambÀck. Kan de fylla samma funktion som de ursprungliga vÄtmarkerna?
ââDet Ă€r vad vi vill ta reda pĂ„, sĂ€ger han.
ââTidigare har vĂ„tmarkerna inte studerats sĂ„ mycket nĂ€r det gĂ€ller biologisk mĂ„ngfald, jĂ€mfört med till exempel Ă€ngsmarker. Kanske för att de inte kĂ€nns lika inbjudande.
MĂ„ngas skafferi
Vad man dÀremot vet Àr att vÄtmarker huserar en tredjedel av alla hotade arter i Sverige. Men Àven arter som inte bor i vÄtmarkerna gynnas av att de finns. Bland annat fungerar de som skafferi för fladdermöss och mÄnga fÄglar.
ââSvalor som flyger fram över vĂ„tmarker i jakt pĂ„ myggor Ă€r en vanlig syn, berĂ€ttar Peter HambĂ€ck.
Mellan april och september kuskar han och David à hlén runt och sÀtter ut fÀllor. SmÄ vita tÀlt som fÄngar exempelvis flugor och harkrankar. FÀrggranna skÄlar som lockar bin och andra pollinatörer. Flytande fÀllor som fÄngar in kryp som klÀcks i vatten.
SĂ„dant som kravlar runt i grĂ€set, som skalbaggar och spindlar, dammsuger forskarna upp â med en omvĂ€nd lövblĂ„s som fĂ„tt en strumpa pĂ„ toppen dĂ€r insekterna landar mjukt. David Ă hlĂ©n har fĂ„tt plocka fram nĂ„l och trĂ„d för att sy fĂ„ngststrumporna sjĂ€lv.
1 500 par damstrumpor
Till en annan fÄngstapparat krÀvdes tunna nylonstrumpor som David à hlén fick inhandla. Butikspersonalen sÄg nÄgot frÄgande ut nÀr han langade upp 1 500 par damstrumpor pÄ disken.
ââDet blev inte bĂ€ttre av att jag försökte förklara att de skulle anvĂ€ndas till att fĂ„nga spindlar...
NÀr vi trÀffas vilar ett tjockt snötÀcke över vÄtmarkerna, och i stÀllet pÄgÄr ett febrilt rÀknande. Hittills har runt 80 000 kryp granskats och 900 arter identifierats. Vid ett av mikroskopen sitter mastersstudenten Ellen Nein, som fokuserar pÄ flugor och har betat av cirka 15 000 stycken.
De har Àven hittat flera rödlistade smÄkryp, exempelvis strandkorslöparen som utsöndrar en stark doft. Och nÄgra riktigt ovanliga fynd fÄr insektsforskarnas ögon att lysa. Bland annat en myrglansspindel, som bara skÄdats vid ett par tillfÀllen gÄnger pÄ Gotland och i Dalsland.
ââDĂ„ ropar man ut i korridoren och studenterna kommer springande, sĂ€ger David Ă hlĂ©n.
Tuggar stora mÀngder
Men framför allt vill forskarna undersöka hur vanligt förekommande smÄkryp gynnas av att man ÄterstÀller vÄtmarker. Resultaten Àr inte fÀrdiganalyserade, men allt pekar mot att det över lag Àr gynnsamt för artrikedomen av spindlar och insekter.
Och det Àr inte bara bra för smÄkrypen sjÀlva. Trots sin ringa storlek spelar de stor roll för hela ekosystemet. Bland annat genom att de tuggar i sig enorma mÀngder föda och bidrar till kretsloppet av nÀringsÀmnen. De pollinerar vÀxter och minskar mÀngden skadeinsekter.
Men det tycks Àven spela roll hur vÄtmarkerna sköts. Att betande kor trampar runt pÄ marken verkar frÀmja mÄnga arter. Liksom att vÄtmarken har flacka strÀnder som dÄ och fÄr svÀmma över.
ââVi vet inte riktigt varför, men nĂ€ringen frĂ„n vattnet verkar gynna vissa arter, sĂ€ger Peter HambĂ€ck.
Bra för olika saker
Ăven om vĂ„tmarkerna ofta ses som en lösning pĂ„ en rad miljöproblem tror han att det Ă€r svĂ„rt att slĂ„ flera flugor i samma smĂ€ll, eftersom olika vĂ„tmarker Ă€r bra för olika saker. I stĂ€llet fĂ„r man vĂ€lja vad en viss vĂ„tmark ska vara till för, och optimera den för det syftet, menar Peter HambĂ€ck.
ââFör att fĂ„nga nĂ€ring frĂ„n jordbruket rĂ€cker det ofta med en ganska liten vĂ„tmark med branta strĂ€nder, medan en större vĂ„tmark med flacka strĂ€nder gynnar biologisk mĂ„ngfald.
Det Àr viktigt att ta med i berÀkningen, enligt HambÀck, nÀr vÄtmarker runtom i landet ska ÄterstÀllas. Regeringen har avsatt 200 miljoner per Är för ÀndamÄlet.
VÄtmarkerna berörs Àven av den historiska rÀddningsplan för naturen som nyligen klubbades vid FN:s miljömöte COP15 i Kanada. Planen handlar bland annat om att skydda stora omrÄden till hav och land men Àven restaurera miljöer sÄsom vÄtmarker.
ââDĂ„ Ă€r det viktigt att veta vad som fungerar för att gynna den biologiska mĂ„ngfalden, som i sin tur Ă€r avgörande för vĂ„r egen överlevnad pĂ„ jorden, sĂ€ger Peter HambĂ€ck.