Besk klimatkritik för regeringen – tiden krymper

Det Ă€r brĂ„ttom om klimatmĂ„len ska nĂ„s, Ă€r Klimatpolitiska rĂ„dets budskap till regeringen. Och medicinen som ordineras Ă€r besk – skĂ€rp reduktionsplikten och höj drivmedelsskatten.

Klimatpolitiska rĂ„dets ordförande Åsa Persson.

Klimatpolitiska rĂ„dets ordförande Åsa Persson.

Foto: Magnus Lejhall/TT

Politik2025-03-20 15:49

Slutsatsen av rĂ„dets granskning av regeringens nuvarande klimatpolitik Ă€r att den inte rĂ€cker till – varken för att nĂ„ Sveriges klimatmĂ„l eller EU:s Ă„taganden.

– NĂ€r vi ser att vi hade en rekorduppvĂ€rmning förra Ă„ret tycker vi att man ska leverera pĂ„ sina egna Ă„taganden och ocksĂ„ agera proaktivt i EU och utveckla ny politik, sĂ€ger Åsa Persson, rĂ„dets ordförande.

RĂ„det pekar pĂ„ att vissa beslut som fattats under 2024 gĂ„r i rĂ€tt riktning, men de uppvĂ€ger inte tidigare beslut som bidragit till att öka utslĂ€ppen– framför allt sĂ€nkt skatt pĂ„ drivmedel och kraftigt sĂ€nkt reduktionsplikt, alltsĂ„ att mindre biodrivmedel numer blandas in i bensin och diesel.

RĂ€cker inte

Enligt rÄdet Àr skÀrpt reduktionsplikt och högre skatter pÄ fossila drivmedel, de ÄtgÀrder som kan bidra till störst utslÀppsminskningar pÄ kort sikt. Nu har regeringen fattat beslut om att höja reduktionsplikten nÄgot, men det rÀcker inte.

– Vi ser att Sverige ökade utslĂ€ppen förra Ă„ret pĂ„ grund av tidigare beslut och den trenden behöver man bryta. Nu har vi bland de lĂ€gsta priserna pĂ„ bensin och diesel i Europa sĂ„ det finns utrymme. Och mĂ„nga undersökningar visar pĂ„ ett brett stöd för klimatomstĂ€llning i Sverige, sĂ€ger Åsa Persson.

Dessutom krymper tidsfönstret snabbt för att hinna fatta beslut sÄ att 2030-mÄlen kan nÄs. Klimatpolitiska rÄdet anser bland annat att regeringen under 2025 mÄste besluta om ett ÄtgÀrdspaket som ökar upptaget av koldioxid i skog och mark och minska utslÀppen inom ESR-sektorn, alltsÄ frÀmst transporter och jordbruk.

Besk medicin

Det Àr en besk medicin för regeringen, som under mandatperioden har gjort tvÀrtom.

Men dyrare kostnader för att köra bil kan kombineras med fördelningspolitiska ÄtgÀrder för att skydda utsatta grupper, menar rÄdet.

Det lÄngsiktiga mÄlet Àr att Sverige ska ha noll nettoutslÀpp av vÀxthusgaser Är 2045.

– Gapet Ă€r fortsatt betydande, men det Ă€r positivt att det stegvis krympt under de senare Ă„ren, sĂ€ger Åsa Persson, rĂ„dets ordförande.

NÀr det gÀller regeringens egna prognoser bedöms de vara alltför optimistiska och utan sÀkerhetsmarginaler.

I Ärets rapport har rÄdet lagt ett sÀrskilt fokus pÄ jordbrukets bidrag till klimatomstÀllningen. Trots att jordbruket har en betydande inverkan pÄ klimatet och redan pÄverkas av pÄgÄende klimatförÀndringar saknas en gemensam mÄlbild för jordbrukets bidrag till klimatomstÀllningen.

UtslÀppen av vÀxthusgaser frÄn sektorn har varit i princip konstant de senaste 35 Ären.

– Det mĂ„ste till exempel vara kostnadseffektivt för en jordbrukare att arbeta klimatsmart, sĂ€ger, Olof Johansson Stenman, vice ordförande i Klimatpolitiska rĂ„det.

NÀr det kommer till energipolitiken anser Klimatpolitiska rÄdet att satsningar pÄ kÀrnkraft kan hÀmma satsningar pÄ andra fossilfria energier.

– VĂ„r rekommendation till regeringen Ă€r att det borde göras en bredare konsekvensanalys dĂ€r man tittar pĂ„ alla energislag innan man gĂ„r vidare med förslag om finansiering, sĂ€ger Åsa Persson.

Fakta: Det hÀr föreslÄr Klimatpolitiska rÄdet

Besluta under 2025 om ett ÄtgÀrdspaket som ökar nettoupptaget av vÀxthusgaser i skog och mark.

Besluta under 2025 om insatser för att minska utslÀppen inom ESR-sektorn. SkÀrpt reduktionsplikt och högre skatt pÄ fossila drivmedel Àr de effektivaste ÄtgÀrderna pÄ kort sikt.

Sverige behöver spela en offensiv roll i att utveckla EU:s klimatpolitik mot 2040.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!