Psykolog: Undvik dopaminfällan när du dejtar

Över två miljoner människor levde år 2020 i ett självhushåll i Sverige, en siffra som enligt SCB stadigt ökat de senaste åren. Angela Ahola är doktor i psykologi och hon anser att ett land behöver ha en viss nivå av välstånd för att kunna ha många singlar. Något som kan ha gjort svenskarna mer kräsna när det gäller att hitta en partner.

– Det kostar en hel del att hålla ett hushåll rullande, har man inte kapitalet att ensam klara av det så går det inte. Då kan man tvingas att fortsätta vara gifta av ekonomiska skäl. Det enkla svaret är: vi är singlar för att vi kan, säger Angela Ahola.

"Cuffing season"

Februari är den månaden på året då flest människor registrerar sig på dejtingsajter och enligt Match ökar tillströmningen av nya medlemmar med 30 procent mellan juldagen och alla hjärtans dag. Samtidigt ger dejtingappen Tinder en fingervisning i hur pandemin påverkat dejtandet. I februari 2021 skickades 19 procent fler meddelanden per dag i appen, än samma vintermånad 2020.

Att längtan efter en varm famn förstärks under vinterhalvåret kan bero på det som kallas för "cuffing season" (handklovs-säsongen). Det är en period då singlar anses vara mer benägna att söka sig till relationer, snarare än till tillfälliga förbindelser, säger Angela Ahola.

– Under jul och nyår och alla hjärtans dag så finns det ett socialt tryck att vi behöver ha någon att presentera för familjen eller ta med till nyårsfesten. Under sommaren är det inte lika kännbart, för kontrasten är inte lika tydlig. Känslan av ensamhet gör att vi går och registrerar oss på dejtsajterna.

Enligt Angela Ahola går humöret ner under hösten och för att råda bot på ensamhetskänslan söker sig många till en relation.

– Att frysa får oss att dras till värmande mat och drycker. Vi drar oss också mot romantiska filmer under den kallare årstiden. Den själsliga värmen, relationsvärmen, överlappar lite med den fysiska känslan av kyla, säger hon.

– Det är lite så "bli min, fast bara till i vår". När våren kommer blir det soligt och varmt, folk börjar röra sig ute mer. Plötsligt finns det fler möjligheter där ute och vi känner oss inte lika ensamma, säger hon.

Olika beteenden

Angela Ahola konstaterar att det finns två olika beteenden på dejtingsajter.

– Några agerar efter ett satisfierade beteende som innebär att de nöjer sig så fort ett alternativ som uppfyller deras grundkrav dyker upp. Men merparten anammar ett maximerande beteende som innefattar en mentalitet där "gräset är grönare på andra sidan". Individen söker, sveper och skriver med ett stort antal människor och har svårt att binda sig till en, säger hon.

– Om man ger människor många valmöjligheter, slutar det ofta med att vi inte väljer någonting. Det kallas för "choice overload". Beslutsprocessen blir överväldigande eftersom att antalet utfall blir så stort. Risken om vi väljer fel blir då också ohanterbar.

Om varje profil är ett alternativ, måste varje alternativ vägas mot alla andra. Det är det som strular till det, menar Angela Ahola:

– Vi är inte skapta för dejtingapparnas utbud. Vår nöjdhet följer en u-formad kurva. Inga alternativ ger låg nöjdhet, vid några alternativ så peakar nöjdheten vid ett givet och gyllene antal. Mellan fem och nio profiler per dag. När potentiella kandidater på sajten ökar, sjunker nöjdheten på grund av frustration och förvirring.

Att föredra

– Vill man verkligen ha en relation blir det inte bra. Då lägger apparna och maximerandet krokben för ett stort och viktigt livsmål som det kanske är att hitta någon att älska och få leva med, säger hon.

TT: Är inte nätdejting en metod att föredra?

– Man ska vara medveten om att jag kommer att triggas in i ett "gräset är grönare"-mindset. Jag kommer att inbilla mig att det kan finnas någon bättre där, hela tiden, och det i sin tur leder till att jag sedan inte hittar någon, det som egentligen var orsaken till att jag fixade min profil. Vi behöver vara väldigt klarsynta med vårt mänskliga, psykologiska fungerande och hur det krockar med apparnas konstruktion, säger doktorn i psykologi.

– Vi kan ju ställa oss frågan om dejtingapparna är konstruerade för att vi ska hitta någon eller att vi ska lägga ner maximalt antal timmar på användandet av apparna. När vi hittar en partner försvinner vi ju från sajterna.