Säpo varnar för fler ensamagerande i valet

Valspurten går nu in i sitt intensiva slutskede. Att Centerledaren Annie Lööf var en måltavla för gärningsmannen i Almedalen har satt partiledarnas säkerhet i fokus.

– I samband med val så ökar hotbilder och aktiviteter. Extremistmiljöerna är ute mycket mer nu än vad de kanske var i november 2020. Men övergripande följer det ganska mycket ett mönster vi sett från framför allt förra valet, säger Fredrik Bratt, kommenderingschef för Säpos arbete med valet.

Men hotet från ensamagerande är fortsatt en utmaning, enligt Säpo.

Bara det senaste året har flera dåd utförts av ensamma gärningsmän – tre skoldåd i Skåne och senast knivattacken i Visby, där psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren mördades.

Psykisk ohälsa

Ensamma gärningsmän är svåra att upptäcka och kan också snabbt gå från ord till handling. Psykisk ohälsa komplicerar ytterligare.

– Vi kan se att det finns människor därute som befinner sig utkanten av diverse extremistmiljöer, men där det framför allt är den psykiska ohälsan, och vår förmåga eller oförmåga att upptäcka att man försämras i den, som kan vara avgörande, säger han.

Vid flera av de dåd som inträffat har Säpo i efterhand sett att den psykiska ohälsan vägt tyngre än ideologi.

"Byggt ett staket"

Hur skyddet av partiledarna exakt ser ut är inget som Säpo går in på, och inte heller om något förändrats efter Visbydådet. Säpos uppfattning är att man har "robusta metoder och ett bra skydd".

– Vi har ett antal duktiga medarbetare vars uppdrag är att skydda den centrala statsledningen, och det är mot bakgrund av att vi vet att den här profilen på människor finns och att de här sakerna kan hända. Det är just därför vi byggt ett staket som är så högt, redan innan det här. Och det har vi naturligtvis fortsatt med, säger han.

TT: Hade den misstänkte kunnat närma sig Annie Lööf?

– Jag har inte detaljerna på det. Det jag vet är att vi har skydd på våra skyddspersoner, säger Fredrik Bratt.

Han vill inte svara på om Säpo hade någon tidigare kännedom om den misstänkte Visbyterroristen. Vid terrordådet på Drottninggatan 2017 gick Säpo relativt kort efter det att Rakhmat Akilov gripits ut med att han funnits på säkerhetstjänstens radar.

– Allt som rör förundersökningen hänvisar jag till åklagaren, säger Bratt nu.

Vill hitta innan

TT: Vad är viktigast för att stoppa en sån person som gärningsmannen i Visby från att komma nära och kunna utföra ett dåd?

– Det bästa är om vi hittar dem innan, till exempel om det inkommer hot i sociala medier. Naturligtvis också att våra skyddspersoner har en hög medvetenhet, vi brukar tipsa om vår handbok om personlig säkerhet.

– Ytterst finns vi till för att kunna avvärja den här typen av attacker och där är jag fullständigt trygg. Vi har en hög utbildningsnivå på våra livvakter, de är duktiga kort sagt.

I en valrörelse är de personer som ingår i den centrala statsledningen, som Säpo ska skydda, extra exponerade. Det i sig kan trigga igång ensamagerande, enligt Säpo. Men samtalsklimtatet spelar också roll.

– Ord har betydelse. Många människor lyssnar och enskilda hotaktörer kanske lyssnar utifrån sitt perspektiv. En förskjutning av vad som är normalt i debattklimatet kan vara hotdrivande.

Hårt debattklimat

TT: Många anser nog att debatten måste få vara hård i en valrörelse?

– Vi är inga åsiktspoliser, men ett högt tonläge har betydelse. Man ska vara medveten om vad ett väldigt hårt debattklimat kan föra med sig.

Om Säpo lyckats förhindra något dåd under valrörelsen tycker han är svårt att svara på. Inget konkret försök till attack mot Säpos skyddspersoner har skett, och samtidigt finns en brottsförebyggande aspekt i att livvakterna är tydligt synliga kring sina skyddspersoner när de är ute på gator och torg.

– Det ska synas att vi är där, och det avskräcker naturligtvis, det är ju meningen, säger Fredrik Bratt.