Sverige är ensamt i Norden om att kräva långa medicinska utredningar innan personer kan byta juridiskt kön.
– Många tror att Sverige kommit långt när det gäller hbtq-rättigheter, men det stämmer inte riktigt, säger transaktivisten Warren Kunce.
Andra nordiska länder har en könstillhörighetslag som bygger på självbestämmande. Danmark har haft en sådan sedan 2014 och i Finland infördes en "translag" i vintras.
Men i Sverige krävs – förutom den medicinska utredningen – också ett godkännande av Socialstyrelsens rättsliga råd. Processen kan ta upp till sex år, enligt RFSU.
Försvårar livet
Att leva så länge utan rätt juridiskt kön försvårar livet för transpersoner, anser organisationer som RFSL, RFSU och Amnesty.
Warren Kunce håller med. Som exempel nämner han att det är svårt att resa utomlands när könet i passet inte matchar hur du ser ut. Du behöver förklara dig när du söker jobb, skaffar bibliotekskort eller vill träna på gym eller i en simhall.
– Många vågar inte ta ett jobb och vara en del av samhället, vilket leder till isolering, social ångest och depression. I värsta fall kan det leda till självmord.
Ändrat förslag
Att psykisk ohälsa ökat bland transpersoner var ett skäl till att den rödgröna regeringen 2017 gick ut med att lagen skulle ändras, så att juridiskt könsbyte skulle bygga på självidentifikation. Men förslaget ändrades.
Förra sommaren lade Socialdemokraterna fram en annan lagrådsremiss. Den innebar mindre självbestämmande, även om processen skulle bli mycket kortare än i dag.
Nu står det dock still. Nuvarande regering har lovat lägga fram en proposition under våren, men det har inte skett. Fredrik Lundh Sammeli (S), som sitter i riksdagens socialutskott, tror att det beror på Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
– Det är nog inte lätt att vara liberal i en högerkonservativ regering, säger han och syftar på att Liberalerna är drivande i att förändra lagen.
Bromsade lagändring
Warren Kunce tycker att situationen påminner om hur det var innan steriliseringskravet för transpersoner avskaffades för tio år sedan. Då tvingades personer sterilisera sig för att få rätt att ändra juridiskt kön. De fick inte heller spara ägg eller spermier för att kunna skaffa barn senare.
Även då bromsade KD en lagändring och SD var emot, trots att Sverige hade kritiserats av bland annat Europarådet för att steriliseringskravet bröt mot mänskliga rättigheter.
Det tog tio år av påverkansarbete och en dom i Kammarrätten innan steriliseringskravet togs bort ur lagen 2013. Sedan dess har Europarådet sagt att byte av juridiskt kön ska vara en enkel process som bygger på självbestämmande.
Kritik mot förslag
Men om det blir det lättare att byta juridiskt kön kan det hota kvinnors trygghet, anser vissa. Sveriges kvinnoorganisationer skrev i sitt remissvar till de rödgrönas förslag att kvinnor riskerar möta personer med penis på "damernas".
De hänvisar till att sådana situationer verkar uppstå på Island, eftersom Reykjavik stad tagit fram en folder för hur personal på exempelvis idrottsanläggningar ska bemöta frågor om "män" i kvinnornas omklädningsrum.
Organisationen har även lyft att män som vill begå övergrepp skulle kunna byta juridiskt kön enbart för att få tillgång till utrymmen avsedda för kvinnor.
Men när RFSU undersökte fenomenet i de nordiska grannländerna fann de inte ett enda exempel på sådana övergrepp. En sexualbrottsling i Danmark, som ändrat sitt juridiska kön till kvinna, ville visserligen flytta till en fängelseavdelning för kvinnor, men nekades.
TT har sökt sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) som avböjer att kommentera med hänvisning till att frågan bereds i regeringskansliet.
