Unga män känner sig mest hotade av jämställdhet

Trots att västerländska demokratier blivit allt mer jämställda kvarstår något som kallas modern sexism. Ett exempel på det är när människor som anser sig leva i ett jämställt samhälle motsätter sig ytterligare insatser för att främja kvinnors rättigheter.

– De anser att jämställdhet redan är uppnådd. Men eftersom vi vet att jämställdhet ännu inte har uppnåtts är det sexistiskt, säger Gefjon Off, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med två kollegor har hon genomfört en studie som visar att unga män i åldersgruppen 18–29 i högre grad än äldre män känner sig hotade av ökade rättigheter för kvinnor.

– Tidigare forskning talar för att den äldre generationen är mer konservativ i det här avseendet, eftersom de vuxit upp i en annan kontext med andra värderingar. Så vi var förvånade över resultatet, säger Gefjon Off.

Motsatt trend

Istället var trenden den motsatta: ju äldre männen var desto mindre hotade kände de sig av ökade rättigheter för kvinnor.

Forskarna tror att förklaringen kan ligga i att de yngre männen ser det som att de ökade rättigheterna för kvinnor sker på bekostnad av männen.

– De ser det som ett slags nollsummespel där jämställdhet inte är fördelaktigt för alla längre, utan innebär en förlust för dem som inte får fördelar via förändringen, säger hon.

Att yngre män i högre grad känner sig hotade än äldre män tror forskarna har att göra med vilken plats de befinner sig på i livet. Medan äldre ofta har stabila karriärer, familjer och positioner i samhället kan det vara tvärtom för yngre.

– Unga män kanske inte har stabila familjesituationer eller jobb. De är i högre grad mer osäkra och mer utsatta för den här upplevda konkurrensen, säger Gefjon Off.

Studien baseras på en enkätundersökning i vilken 32 469 män och kvinnor från 27 EU-länder deltagit. Samma trend syntes i alla länder, även Sverige.

Studien visade även att den moderna sexismen bland unga män är högst i regioner med hög arbetslöshet och där medborgarna har en utbredd misstro mot samhällets institutioner, på grund av till exempel utbredd korruption.

Kommunikation nyckeln

Gefjon Off poängterar att studien inte specifikt undersökt hur man ska komma tillrätta med problemet, men tror att nyckeln ligger i att kommunicera att jämställdhet också är positivt för män.

– På ett sätt kan man säga att idén om nollsummespelet stämmer: om en kvinna får ett specifikt jobb så finns det en man som inte får det. Men samtidigt finns det många fördelar med att chefsroller delas mer jämlikt, säger hon.

Hon lyfter också delad föräldraledighet som ett exempel: om män tar mer föräldraledighet förlorar de inkomst, men de får i stället tillbringa mer tid tillsammans med sitt barn och det blir inte lika mycket press på dem att vara familjens huvudsakliga försörjare.

– Vi kan erkänna att det finns ett nollsummespel i vissa fall, men samtidigt kommunicera de övergripande fördelarna för samhället, säger Gefjon Off.