Snapchat, en app dÀr anvÀndarna kommunicerar genom att skicka bilder och filmer till varandra, sÄ kallade "snaps", har sedan lanseringen 2011 vuxit till att bli en av de största sociala medier-apparna i vÀrlden.
I Sverige anvÀnder Ätta av tio tonÄringar appen och den ökar Àven kraftigt för yngre barn, under ÄldersgrÀnsen pÄ 13 Är.
Och dĂ€r barnen Ă€r finns ocksĂ„ förövarna â och Snapchat Ă€r inget undantag. Enligt en rapport frĂ„n organisationen World Childhood Foundation var Snapchat den plattform som oftast förekom i domar gĂ€llande internetrelaterade sexuella övergrepp pĂ„ barn i Sverige 2020â2021, och bolagets senaste insynsrapport visar att övertrĂ€delser kopplat till sexuellt innehĂ„ll Ă€r den absolut vanligaste kategorin som beivras pĂ„ plattformen.
Branschproblem
ââDet hĂ€r Ă€r problem som hela branschen har att hantera. De Ă€r inte specifika för nĂ„gon enda plattform, understryker Jacqueline Beauchere, global sĂ€kerhetschef pĂ„ Snapchat.
ââMen det som jag Ă€gnar mest av min arbetstid Ă„t Ă€r vĂ„rt arbete för att bekĂ€mpa sexuellt utnyttjande av barn och övergreppsmaterial pĂ„ plattformen, sĂ€ger hon.
Björn Sellström, som arbetar med strategiska frÄgor om internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn pÄ polisens operativa avdelning (Noa) sÀger att det inte Àr sÄ konstigt att den hÀr typen av brottslighet finns pÄ Snapchat.
ââJu mer populĂ€r en plattform Ă€r, desto fler Ă€renden hittar du. Men skulle man titta procentuellt pĂ„ antalet anvĂ€ndare Ă€r det nog ungefĂ€r likvĂ€rdigt, sĂ€ger han, och menar att det inte Ă€r nĂ„got sĂ€rskilt med Snapchat som plattform som lockar förövare.
ââSnapchat Ă€r för vĂ„r del tacksamma att ha och göra med. NĂ€r vi begĂ€r hjĂ€lp fĂ„r vi hjĂ€lp. De Ă€r en av de mer tacksamma partnerna nĂ€r det gĂ€ller exempelvis responstid.
TT: Hur ser den hÀr brottsligheten ut?
ââDet skiljer sig Ă„t lite grann, men generellt handlar det om att man vill fĂ„ barn och unga att spela in filmer pĂ„ sig sjĂ€lva, eller skicka bilder av sig sjĂ€lva i sexuell kontext.
Kontakt mellan vÀnner
Jacqueline Beauchere understryker att Snapchat, till skillnad frÄn mÄnga andra plattformar, i grunden Àr utformat för kommunikation mellan personer som kÀnner varandra. Kontakt kan endast ske om man har accepterat varandra som vÀnner, vilket i sig innebÀr ett första skyddsnÀt mot oönskad kontakt, sÀger hon.
TonÄringar tillÄts inte heller ha offentliga profiler och det Àr endast personer man har gemensamma vÀnner med som dyker upp som nya vÀnförslag. Utöver flera andra inbyggda sÀkerhetsmekanismer arbetar man aktivt för att upptÀcka och hantera olagligt material eller beteende som sker pÄ plattformen.
Det görs dels genom avancerad teknik som kan upptÀcka övergreppsmaterial, dels med en grupp som enbart arbetar med att hantera anmÀlningar frÄn anvÀndare.
ââVi vill verkligen lyfta fram verktygen för att blockera och rapportera. Jag kan inte nog understryka hur mycket vi förlitar oss pĂ„ rapporter frĂ„n anvĂ€ndarna, sĂ€ger Beauchere som framhĂ„ller att man kan rapportera helt konfidentiellt.
Trots en ÄldersgrÀns pÄ 13 Är finns det mÄnga yngre anvÀndare pÄ Snapchat. Enligt Internetstiftelsen anvÀnder nÀstan var tredje barn under 13 appen varje dag.
Men enligt Beauchere agerar man direkt om man fÄr kÀnnedom om övertrÀdelser.
ââOm vi fĂ„r kunskap om att nĂ„gon under 13 Ă„r finns pĂ„ plattformen sĂ„ tas deras anvĂ€ndare bort och alla deras data raderas. Plattformen Ă€r utformad för tonĂ„ringar och uppĂ„t, inte yngre barn.
SvÄrt med ÄldersgrÀns
Björn Sellström pÄ Noa sÀger att ÄldersgrÀnser visat sig vara svÄra att sÀkerstÀlla för plattformarna.
ââDet Ă€r ocksĂ„ en frĂ„ga som diskuteras pĂ„ EU-nivĂ„, hur man ska fĂ„ plattformarna att ta Ă€nnu större ansvar eller ytterligare riskminimera genom Ă„ldersverifiering.
Jacqueline Beauchere uppmanar vÄrdnadshavare att bli mer delaktiga i barns anvÀndning av Snapchat. Hon nÀmner en ny funktion kallad Family center, som möjliggör för barn att dela med sig av exempelvis vilka man pratar med pÄ appen med vÄrdnadshavarens konto.
ââVi hoppas att det hĂ€r ska vara ett sĂ€tt att bevara tonĂ„ringars rĂ€tt till privatliv och sjĂ€lvstĂ€ndighet, men ocksĂ„ kan leda till diskussion mellan förĂ€ldrar och tonĂ„ringar om risker som finns.
Ăven Björn Sellström lyfter vikten av att barn fĂ„r ha kvar sina egna skyddade rum, men sĂ€ger att förĂ€ldrar ocksĂ„ mĂ„ste diskutera sociala medier mer med sina barn.
ââDet vi kan sĂ€ga Ă€r att vi förmodligen aldrig fĂ„r bort de hĂ€r problemen. Om vi lever med den vetskapen mĂ„ste vi stĂ€rka barnens skydd med kunskap om hur man ska göra för att skydda sig.