Vad gör du om du vill söka in till gymnasiets naturvetenskapliga linje men inser att det Àr omöjligt eftersom du har lÀst en lÀttare kurs i matematik under hela högstadiet, dÄ du tycker att matte Àr krÄngligt och dessutom har dyslexi?
Lina Axelsson Kihlblom gjorde pĂ„ sitt eget sĂ€tt. Hon tillbringade en sommar med att lĂ€sa in alla böcker i sĂ€rskild matte â den svĂ„rare kursen â och lyckades pĂ„ det sĂ€ttet komma in pĂ„ naturvetenskaplig linje. Hon fick högsta betyg i just matematik.
ââAv det lĂ€rde jag mig att man kan Ă€ndra bilden av sig sjĂ€lv. Man mĂ„ste ha viljan och man mĂ„ste tro att det Ă€r möjligt. Det handlar inte om begĂ„vning utan om tilltro till den egna förmĂ„gan, sĂ€ger Lina Axelsson Kihlblom.
LĂ€rde sig tyska
Samma sak var det nĂ€r hon som ung ville Ă„ka till Tyskland och jobba och knappt kunde ett ord tyska. Motivationen hjĂ€lpte henne att pĂ„ egen hand lĂ€sa in vad som krĂ€vdes och sĂ„ Ă„kte hon till dit â och fick dessutom jobb.
De hÀr erfarenheterna har hon haft med sig i bagaget som ledare i skolans vÀrld: Saker gÄr att förÀndra.
I dag Àr hon chef för utbildningsförvaltningen samt kultur och fritid i NynÀshamns kommun och har under mÄnga Är profilerat sig som en förÀndringsbenÀgen rektor och chef.
ââJag vill fĂ„ alla att kĂ€nna "wow, det gĂ„r!" Med den kĂ€nslan bli man ganska ostoppbar.
Hon vÀckte stor uppmÀrksamhet som rektor pÄ en problemtyngd skola i SödertÀlje dit hon kom 2011 och pÄbörjade ett genomgripande arbete för att vÀnda de dÄliga elevresultaten. Och visade att det var möjligt.
ââI skoldebatten hör man folk prata om bra och dĂ„liga skolor. Politiker vill att vi ska ta bort de âdĂ„ligaâ. Det gör mig arg och upprörd. Det handlar om fattiga barn, nyanlĂ€nda barn, barn till icke-akademiker. Det Ă€r som att sĂ€ga att en akutlĂ€kare Ă€r sĂ€mre Ă€n en plastikkirurg dĂ€rför att fler dör pĂ„ akuten! Man vill skydda en över- och medelklass som i dag Ă€r ganska privilegierad i skolsystemet.
Ha hopp
För nĂ„gra Ă„r sedan formulerade Lina Axelsson Kihlblom sina tankar i boken âVĂ„ga leda skolanâ. Gör en prognos, uppmanar hon. HĂ„rdsatsa tidigt pĂ„ de elever som riskerar att inte fĂ„ godkĂ€nda resultat. Visa att du tror pĂ„ dem. FĂ„ dem att Ă€ndra sin egen sjĂ€lvbild.
ââInte âdu kommer aldrig in pĂ„ gymnasietâ. SkrĂ€msel Ă€r inget bra. Man mĂ„ste ha hoppet.
Mest uppmĂ€rksammad blev hon Ă€ndĂ„ för sin första bok âKommer du tycka om mig nu?â som handlade om helt andra saker. Den kom ut 2015 och dĂ€r berĂ€ttar Lina Axelsson Kihlblom hur hon vĂ€xte upp som pojke, eller snarare som en flicka i en pojkkropp. Hon berĂ€ttar ocksĂ„ om könskorrigeringen som blev klar nĂ€r hon var 25 Ă„r.
ââJag fick bara positiva reaktioner pĂ„ boken. För mig var den ett sĂ€tt att lĂ€gga skammen bakom mig, men jag hade ocksĂ„ alltid burit pĂ„ en rĂ€dsla att bli avslöjad.
Som barn skrev hon brev till Gud och bad att fÄ bli omgjord. Att duscha i pojkarnas omklÀdningsrum var en skamfylld plÄga. Att se ut som en pojke men kÀnna sig som en flicka gjorde henne ensam och full av hemligheter som var svÄra att bÀra.
Vara sig sjÀlv
NĂ€r hon insĂ„g att det fanns en lösning hĂ€ngde hon upp tillvaron pĂ„ detta som hon kallade âdĂ€r frammeâ. NĂ€r hon blivit kvinna Ă€ven kroppsligen. DĂ„ skulle hon Ă€ntligen kunna vara sig sjĂ€lv.
ââNu har jag levt halva mitt liv med den nya identiteten och jag kan tĂ€nka: vad bra det blev. Samtidigt Ă€r det inget jag haft sĂ„ stort fokus pĂ„ efterĂ„t, inget jag gĂ„r och funderar pĂ„ hela dagarna.
Det hÀr med vilket kön man har, det Àr nog viktigast nÀr man Àr ung, tÀnker hon. Ju Àldre hon blir desto mindre kÀnner hon att identiteten bara sitter i könstillhörigheten.
ââJag Ă€r den jag Ă€r. Fortfarande ganska könlös, tycker jag. Handlar mina byxor och skjortor pĂ„ Dressman men kompletterar med en sĂ€kerhetsnĂ„l över bysten. Det Ă€r mitt inre som rĂ€knas. Jag Ă€r sĂ„ mycket mera Ă€n en 25 Ă„r gammal könskorrigering.