HavsfÄglar hotas av jÀttelika öar av plast

MÄnga av vÀrldens havsfÄglar lever farligt. De hotas, förutom av fiskeflottornas drivgarn och av invasiva arter, ocksÄ av en vÀxande mÀngd plast i oceanerna. Nu visar en studie att arter som födosöker i Medelhavet och nordöstra Stilla havet utsÀtts för de största riskerna.

HÀr finns vÀrldens största plastansamlingar i haven, 2023

HÀr finns vÀrldens största plastansamlingar i haven, 2023

Foto: Björn Hellström/TT

Vetenskap2023-07-05 08:00

Plasten kan vara dödlig för fĂ„glarna. De plockar upp mindre plastbitar i tron att det rör sig om nĂ„got Ă€tbart och de fĂ„r Ă€ven i sig plast via födan – fiskar och krĂ€ftdjur som av olika anledningar fĂ„tt i sig mikroplaster.

I mÄnga fall kan fÄglarna förgiftas av kemikalierna i plasten. Det förekommer ocksÄ att deras tarmsystem och magsÀckar blir sÄ fulla med plast att fÄglarna dör av förstoppning.

Plastvirvlar

VÀrst Àr lÀget i de omrÄden dÀr plast av olika anledningar, exempelvis havsströmmar, ansamlas i stora mÀngder.

Studien, som publiceras i Nature Communications, visar att nĂ„gra omrĂ„den sticker ut, exempelvis den enorma plastvirveln mellan Hawaii och Kalifornien i östra Stilla havet. Den strĂ€cker sig över 1 600 000 kvadratkilometer, tre och en halv gĂ„nger Sveriges yta. Merparten av plasten i virveln kommer frĂ„n Kina och andra lĂ€nder i östra Asien.

Ett annat farligt hav för havsfĂ„glar Ă€r Medelhavet, som lyser rött pĂ„ kartan över omrĂ„den med stora koncentrationer av plast. Även södra Atlanten mellan Sydafrika och sydöstra Sydamerika Ă€r ett tydligt riskomrĂ„de.

I studien har forskarna koncentrerat sig pĂ„ de allra mest havsbundna av alla fĂ„glar – stormfĂ„glar och stormsvalor, liror och petreller.

Totalt 7 137 individuella fĂ„glar frĂ„n 77 arter har följts med olika typer av sĂ€ndare nĂ€r de rört sig över havsvidderna. Sedan har man rĂ€knat ut vilka arter som Ă€r mest i farozonen – de som redan frĂ„n början Ă€r hotade av en rad andra faktorer och som Ă€r utsatta för den största exponeringsrisken, det vill sĂ€ga födosöker i stor utstrĂ€ckning i de vĂ€rsta plastvirvlarna.

FÄglar i fara

Störst risk löper den baleariska liran (Puffinus mauretanicus) frÄn vÀstra Medelhavet och hawaiiliran (Puffinus newelli) frÄn Hawaii. BÄda Àr sedan tidigare akut hotade.

DÀrefter följer hawaiipetrellen (Pterodroma sandwichensis), medelhavsliran (Puffinus yelkouan) och cookpetrellen (Pterodroma cookii), den sistnÀmnda hemmahörande pÄ öar utanför Nya Zeeland. Samtliga letar föda i mestadels plastfyllda vatten.

Ingen av arterna Àr vÀlkÀnda för en större allmÀnhet men har stor betydelse för det marina ekosystemet.

Det finns ocksÄ omrÄden med relativt smÄ mÀngder plast, exempelvis Humboldtströmmen utanför vÀstra Sydamerika, Kanarieströmmen utanför VÀstafrika och samtliga polarregioner. HÀr hotas inte havsfÄglarna pÄ samma sÀtt som i de utsatta omrÄdena.

HavsfÄglar

HavsfÄglar Àr fÄglar som tillbringar största delen av sitt liv till havs och mestadels söker föda i saltvatten. Cirka 300 arter brukar rÀknas in i begreppet.

Hit hör pingviner, albatrosser, petreller, liror, stormsvalor, sulor, skarvar, fregattfÄglar, tropikfÄglar, pelikaner, mÄsar, tÀrnor, labbar och alkor. NÄgra av dessa, som exempelvis pingvinerna, albatrosserna, fregattfÄglarna och alkorna Àr strikt marina, medan mÄsarna, pelikanerna och tÀrnorna omfattar bÄde havslevande och sötvattenbundna arter.

Födan bestÄr i huvudsak av fisk, krÀftdjur och blÀckfiskar.

KĂ€lla: Nature Communications, Birdlife International

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om