Mängder av växter, insekter och fåglar skulle utvecklas bättre i slättbygderna om 50 000 hektar åkermark fick ligga i så kallad bioträda tre år åt gången.
Till de hotade fågelarterna hör exempelvis fältpiplärkan och kornknarren men även lärkan, vipan och staren skulle må bra av en sådan satsning.
-- En hel del av de här arealerna är sådana som jordbrukarna ändå inte får odla, för att hålla nere överproduktionen, men för att det ska fungera bra för den biologiska mångfalden ska de inte bara ligga i träda ett år, säger Jan Gustavsson, som är chef för miljöenheten på Jordbruksverket.
Vid bioträda lämnas åkermarken med orörd stubb efter skörden och plöjs sedan inte upp förrän efter tre år.
Jordbruksverket bedömer det som ett kostnadseffektivt sätt att öka den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.
-- Vi har räknat på kostnaderna och kommit fram till 100 miljoner kronor om året, säger Gustavsson.
Det är pengar som jordbruket inte förmodas vilja stå för. Om kostnaderna inte ersätts av samhället befarar Jordbruksverket att det inte blir så mycket av de föreslagna åtgärderna.
-- Det finns redan i dag ett miljö- och landskapsprogram som EU är med och delfinansierar till 25 procent.
Det nya programmet ska gälla från 2007 och sju år framåt. Jordbruksverket räknar med att EU även nu kommer att stå för en del av kostnaden.
Bioträdan leder till en rik och varierad blomning som är till nytta för blommor och bin samtidigt som häckande fåglar kan få en fristad.
För att få bästa effekt bör den orörda åkermarken kompletteras med 6 000 hektar permanent våtmark som också innebär viss störning för jordbruket.
Jordbruksverket fick uppdraget att utreda vilka insatser som behövs för den biologiska mångfalden i slättbygderna sedan 15 miljökvalitetsmål fastställts i den miljöproposition som kom för några år sedan.
Till sin hjälp har utredarna bland annat haft det internationella rödlistningsystem som används för att följa utvecklingen för olika arter.