Julen står för dörren och är mer än någon annan högtid präglad av värme och omtanke. Omtanke om människor och omtanke om djur.

Nästa år firar 9 liv i Östergötland tio år. Men det var på håret att det inte blev något firande.

De 150–200 medlemmarnas årsavgift på 150 kronor räcker inte långt.

– Vi "adopterar" bort 300 katter i Östergötland varje år, och hjälper ännu fler. Eftersom de ofta är illa däran blir veterinärkostnaderna höga. Mellan 400 000 och 500 000 om året, säger Pia Appelberg, som startade föreningen tillsammans med sin make Mikael 2009.

Föreningen är ute på fältet och fångar in katter som far illa. De kastreras, vaccineras och chipmärks, plus får den veterinärvård de är i behov av. En del katter är så illa däran att de får somna in. Katterna hamnar sedan i ett stödhem i jakten på ett permanent hem.

I år såg det extra kärvt ut när alla veterinärräkningar var betalda och därför vädjade Pia till föreningens följare på Facebook:

"Nu är det riktigt allvarligt. Våra hjärtan har varit för stora och vår kassa för liten. Nu står vi här och har i princip inga pengar kvar när vi betalat de sista veterinärräkningarna. Löser sig inte det här så blir det svårt att driva föreningen vidare".

Det var inget scenario som föreningens kattälskande följare kunde acceptera.

– På mindre än fem dagar fick vi in 75 000 kronor, det är helt otroligt, säger en överväldigad Pia.

Vilka är det som skänker?

– Vanliga människor. En del gör månadsinbetalningar och andra som punktinsatser, som nu. Några skänker tusenlappar, de flesta 50–200 kronor och många 10–20 kronor. För att säkra nästa år fortsätter insamlingen till julafton. Allt är så välkommet och många bäckar små.

– Att det blir mycket pengar just nu gläder mig extra eftersom många av de övergivna sommarkatterna vid den här tiden söker sig till människor, hungriga, toviga och inte sällan med köldskador.

Vilka fall är mest ömmande?

– Kattkolonierna på landet. Vänliga människor som vill hjälpa katterna och ger dem mat. Det spårar snabbt ur och leder till inavel och smittor. Vi hade en koloni på 200 katter på Vikbolandet och en på 100 katter utanför Linköping.

En vädjan till allmänheten?

– När du hittar en välmående katt, vänd dig till en kattförening, veterinär eller polis för att se om den är chipmärkt. Det är en fantastisk känsla att kunde återlämna en älskad katt som varit försvunnen i två år till sin rätta ägare.

Drömmen inför 10-årsjublet?

– Ett katthem och lite hjälp från Norrköpings kommun, precis som Fiahemmet får. Vi jobbar olika, men båda föreningarna behövs.