â Tidigare vĂ€xte det massor med brĂ€nnĂ€sslor hĂ€r, nu har vi gjort i ordning det till en Ă€ngsmark dĂ€r det vĂ€xer massor av blommor istĂ€llet. HĂ€r har vi nu sju samhĂ€llen, men tanken Ă€r att vi under kommande sĂ€song ska ha tolv sammanlagt, sĂ€ger Tomas Hellberg som har hĂ„llit pĂ„ med biodling till och frĂ„n sedan 1980-talet.
En fördel nÀr man ska utöka bisamhÀllena Àr att man kan ta ett antal ramar och flytta till nÀsta stÀlle. Om man stÀller alla avlÀggare i samma bigÄrd sÄ flyger alla bina hem till ursprungskupan. De gÄr pÄ drottningens feromoner och dÀrför bör man ha ett par kilometer mellan samhÀllena.
â Jag har alltid varit intresserad av naturen, och en kompis pappa höll pĂ„ med bin. Jag blev vĂ€ldigt intresserad och fick göra min utbildning hos honom, utanför Ă tvidaberg. Han var inne pĂ„ nĂ„got som kallas för "sorthonung".
LÄngt in pÄ 80-talet skickade alla biodlare sin honung till Mantorp och dÀr blandades honungen. Kompisens pappa var en innovatör, menar Tomas Hellberg. Han skilde pÄ till exempel honung frÄn försommaren och sensommaren.
â Om man Ă€r duktig kan man vara Ă€nnu mer specifik, sĂ„ att man fĂ„r till exempel maskroshonung eller ljunghonung eller lindhonung. Minst 50 procent ska vara frĂ„n en specifik blomma. Jag hĂ„ller pĂ„ att utveckla det. Det blir en enorm skillnad i smak, konsistens och fĂ€rg, sĂ€ger Tomas.
â Min favorit Ă€r lingonhonung som jag smakade nĂ€r vi var pĂ„ en honungsprovning, sĂ€ger hans hustru Lotta Hellberg.
NÀr man slungar honungen Àr den rinnande. NÀr man sedan har fyllt upp den i kÀrl mÄste man röra varje dag för att slÄ sönder kristallerna som bildas, vilket tar olika tid beroende pÄ nektar.
â Ljunghonung Ă€r svĂ„r att slunga, den Ă€r som gelĂ©, sĂ€ger Tomas.
Tomas och Lotta berÀttar att intresset för biodling ökar. Det handlar dels om att man vill stötta nÀrproducerat, och dels att man vill stötta sjÀlva pollineringen.
â Förutom honung sĂ„ fĂ„r man vax och pollen. Och pollen Ă€r folk intresserade av, det innehĂ„ller i princip alla vitaminer och mineraler och enzymer frĂ„n bina sjĂ€lva, sĂ€ger Tomas.
â Vax tycker jag Ă€r vĂ€ldigt roligt att jobba med. Vi kallar det för "molijox", sĂ€ger Lotta och skrattar.
Tomas Àr pÄ vÀg att starta eget som biodlare, och kommer ocksÄ att hÄlla kurser i biodling. De kommer att vara olika teman, men det övergripande kommer att vara "à ret i bigÄrden".
Hur ser ett Är i bigÄrden ut?
â Det börjar nu i slutet av februari. DĂ„ tittar man om bina lever och rensar botten. För alla bin överlever inte, sĂ„ Ă€r det. I april börjar drottningen lĂ€gga Ă€gg, och dĂ„ krĂ€vs det massor med foder. DĂ„ kan man behöva stödfodra dem. Om man vill dela pĂ„ samhĂ€llen sĂ„ Ă€r det dags att göra det i maj. Som biodlare vill man förhindra svĂ€rmning, och dĂ„ Ă€r avlĂ€ggare bra. Första veckan i juni Ă€r det dags för slungning. I slutet av augusti tar man sista skörden och ersĂ€tter det med sockerlösning. Sedan vintrar man in bina och lĂ„ter dem vara. Lite tillsyn dĂ„ och dĂ„ bara.
Medan bina ligger i dvala passar biodlaren pÄ att tillverka ramar, sÀtta trÄd emellan och smÀlta pÄ en tunn vaxkaka som bina sedan bygger ut. Detta görs i det som paret kallar "slungrummet", och de Àr extra stolta över sin hjulslunga. Den slungar horisontalt och tar tolv ramar samtidigt. Denna typ av slunga tillverkas inte lÀngre.
â Men en del av min affĂ€rsidĂ© Ă€r att börja tillverka dem igen, för de Ă€r sĂ„ himla bra!